Ta vara på nej-sägarna

– Nej-sägarna är viktiga resurser. Ofta sitter de på en gedigen erfarenhet och kunskap om hur företaget fungerar. Främsta orsaken till motståndet är att de är rädda att rasera det som fungerar bra, säger Lars Hornborg, konsult med lång erfarenhet av förändringsarbete som menar att det i grunden handlar om tillit och förtroende.

Ventilera alla farhågor

Men hur agerar då idealchefen för att vända motståndet till något positivt?

– Chefen samlar personalen direkt och presenterar sin idé till förändring: ”Så här skulle jag vilja att det fungerade”. Sedan tar han hjälp av medarbetarna för att lägga upp färdplanen, lyfta alla tankar om vad som kan gå fel på vägen och hur de ska agera för att undvika dem, tipsar Lars Hornborg.

Han kallar metodiken för probleminvertering, alltså att invertera problem till kloka riktlinjer, värderingar och vägval. En idé är att börja med slutet och fråga medarbetarna: Hur skulle det se ut om jag som chef hade tänkt på allt i det här projektet? Det viktiga är att chefen ställer frågan utifrån en ärlig avsikt att få hjälp i förändringen, inte att bara ge alla en chans att yttra sig.

Lars Hornborg konstaterar att detta kräver både mod och en trygghet i ledarskapet. Många chefer tror att de måste lösa alla problem själva, att det är ett svaghetstecken att fråga andra om hjälp. Men samtidigt är det omöjligt för chefen eller ledningsgruppen att tänka på allt. Det finns därför mycket att vinna på att ta med de som är ytterst berörda av projektet redan från början.

– Det är bättre att involvera alla innan man lägger fast inriktning och tidplan. Ofta kommer det fram bra synpunkter som man själv inte tänkt på, säger han och poängterar att det också gör projektet till en gemensam satsning som alla är delaktiga i.