Erfarenhet och kunnande är viktigt att tillvarata för att inte gå vilse i ropen om att ”förändra er, eller dö”, menar Anna Jonsson, forskare i företagsekonomi vid Lunds universitet:
Tappa inte bort kulturen vid förändring
Organisationskultur
Håll fast vid det som är unikt för just er verksamhet vid stora förändringar. Att tappa bort sin kultur eller värderingar kan vara ödesdigert. Inte minst vid digitalisering. Det rådet ger forskaren Anna Jonsson, Lunds Universitet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vid större omvärldsförändringar sägs ofta att allt gammalt måste ersättas med nytt. Den som gör så riskerar dock att bli driven av andra i stället för att kontrollera utvecklingen själv. Att följa efter och enbart försöka kopiera andra är sällan en klok strategi, och följden kan bli att man tappar bort det unika i sin egen organisation.
Digitaliseringen är ett exempel på en pågående omvärldsprocess, och den har Anna Jonsson tillsammans med kollegor vid Handelshögskolan i Göteborg forskat om. Ett av de företag som de studerat är Ikea.
– All handel handlar om att kunna möta förändring. Ikea har valt att tillvarata den erfarenheten och det kunnande som hittills bidragit till deras framgång. I stället för att låta sig styras av andras definitioner av hur digitaliseringen ska mötas valde man att tolka vad det betyder för deras affärsmodell och koncept. Från tidigare förändringsprocess, som i samband med att Ikea skulle internationalisera sin verksamhet, har man lärt sig att det ligger en risk i att avvika från sitt idékoncept, sin kultur och de värderingar som har byggt företaget.
En stark kultur är ett viktigt verktyg för en organisation – ju större organisationen är, desto viktigare. Kulturen gör att man inte behöver lägga ner lika mycket kapacitet på formell styrning, eftersom den får medarbetarna att röra sig mot den gemensamma visionen. Om medarbetarna inte agerar i samma riktning minskar kraften i organisationen.
– Vid rekryteringar är det därför viktigt att fokusera på personer som delar företagets värderingar, säger Anna Jonsson.
Urholkad kultur försvagar
Ikea har kunnat växa för att de har haft ett och samma koncept på alla marknader, vilket bidragit till ett starkt varumärke.
– I dag har de 160 000 medarbetare, och för att fortsätta att driva åt samma håll behöver företaget hålla kvar sitt idékoncept och sina värderingar. Det som anpassas är snarare genomförandekonceptet, det vill säga hur erbjudandet utformas och presenteras.
Ingvar Kamprad var den naturliga bäraren av Ikea-andan och formulerade 1976 tio konkreta kärnvärderingar. Där ingår att vara kostnadseffektiv, innovativ och söka nya lösningar på problem.
– Det finns också en stark kollektiv lärandekultur. Man är villig att lära av varandra, och karriärvägarna går ofta i sicksack snarare än uppåt. Om det skulle rekryteras in ett stort antal individualister som inte delar företagets värderingar finns det risk för att tappa kraften i kulturen.
I höstas berättade Ikea för allmänheten om sitt behov av förnyelse och digital förändring. I samband med det varslades 600 personer i Sverige. Bolaget uppgav samtidigt att nyanställningar är att vänta.
– Digitalt kunnande behövs naturligtvis för att möta digitaliseringen, men det bör kombineras med medarbetare som inte nödvändigtvis är IT-specialister utan Ikea-specialister, som har erfarenhet och ett kunnande om företaget och är bärare av dess kultur, säger Anna Jonsson.
”Bygg in lärandekultur”
Företagets kultur bygger på ett kontinuerligt lärande, vilket bådar gott för att företaget ska gå stärkt ur omställningen för digitaliseringen.
– Ikea har alltid uppmuntrar sina medarbetare att växa och utvecklas tillsammans med Ikea. Jag har svårt att se att det skulle bli på något annat sätt nu, men det ställer samtidigt krav på att inte ta värderingarna och kulturen för givna.
Sättet Ikea valde att organisera sig och tolka vad digitaliseringen innebär för deras affärsmodell kan tjäna som förebild för andra företag som står inför digitalisering eller andra stora förändringar. Det är också viktigt att involvera medarbetarna i denna process.
– Det krävs att man har en kultur där lärande ingår, och att medarbetarna får återkoppling om vad förändringarna innebär. Annars tappar de motivationen vid nästa förändring, vilket påverkar kraften i hela organisationen. Följer man inte upp effekten av en förändring, eller en effektivisering, som det ofta handlar om, blir det heller ingen effekt.
Domedagsprofetior kan leda fel
För några år sedan varnade många för framtiden i detaljhandeln.
– Kritiker har hävdat att delar av handeln har varit sena med att sätta i gång med e-handel och att digitalisera sin verksamhet. Så kanske det är i vissa fall, men det kan också ha varit klokt av dessa företag att tänka igenom vad digitaliseringen innebär för just dem och hitta rätt sätt för dem att möta kunden i detta.
En del av digitaliseringen av detaljhandeln har handlat om att finna en ny plats för den fysiska butiken.
– Den digitala transformationen kan ses som en balansakt mellan det digitala och det fysiska, säger Anna Jonsson.
Olika företag lägger olika vikt vid dessa båda; från Gekås, med en mycket viktig fysisk butik i Ullared och relativt låg grad av digitalisering, till motpolen Mat.se med hög grad av digitalisering och helt utan fysiska butiker.
– För de flesta ligger framtiden i tvärsnittet mellan det fysiska, där mötet med kunden sker, och det digitala. Framtidens butik kommer att ha flera olika roller att fylla.