Susanne Urban är migrationsforskare vid Remesco vid Linköpings universitet. Hon har granskat material i en databas där 290 000 barn som gick ut grundskolan åren 1990-1992 finns med. Syftet var att ta reda på hur stor del av barnen som 14 år senare hade en universitetsexamen. Resultatet visar att tendensen är att barn skaffar sig en högskoleutbildning i högre grad än sina föräldrar, men att denna trend var särskilt stark bland barn till invandrade föräldrar. Regioner som sticker ut är Iran, Spanien, Grekland, före detta Jugoslavien och länder i Asien.
Utbildning som strategi
Susanne Urban studerade också sambandet mellan barnens utbildningsnivå och föräldrarnas diskriminering. Den senare mätte hon genom att jämföra den högst utbildade förälderns lön med medianlönen för personer med samma utbildningsnivå och kön. Ju lägre lön, i förhållande till genomsnittet, desto högre grad av diskriminering.
Generellt har utlandsfödda lägre löner jämfört med infödda om hänsyn tas till kön, ålder, nivå och typ av utbildning. Slutsatsen i studien blir att barn till invandrade föräldrar som diskrimineras på arbetsmarknaden tenderar att satsa ännu mer på en högre utbildning.
– Andra faktorer påverkar förstås också, till exempel det omgivande samhällets normer och förväntningar i grund- och gymnasieskolan. Men vi kan konstatera att universitetsutbildning verkar användas som en kompensatorisk strategi för barn till invandrade föräldrar, särskilt i de grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden, säger Susanne Urban i ett pressmeddelande.