Tillit räddade en krossad kommun – ”Ingen dras ut i gryningen”

Ledarskap Tillitsbaserad styrning är ett hett omdiskuterat ämne bland såväl politiker som chefer. På senare tid har forskare riktat skarp kritik mot styrsättet, men i Östra Göinge kommun har modellen räddat upp vad som såg ut att bli en fullkomligt kapsejsad skuta.

Tillit räddade en krossad kommun – ”Ingen dras ut i gryningen”
Merete Tillman och Patric Åberg. Foto: Östra göinge kommun

Kommunledningen i Östra Göinge kommun föredrar att beskriva kommunen som ett modernt företag snarare än en traditionell hierarkisk institution. Kommundirektören Merete Tillman har sedan hon tillsattes för två år sedan sett på sig själv mer som en vd, och kommunstyrelsens ordförande Patric Åberg (M) är visserligen politiker, men en politiker som endast fokuserar på att uppnå politiska mål. Han vägrar att nagelfara tjänstemännens arbete. Om Merete Tillman är vd så är Patric Åberg företagets styrelseordförande. Han fattar ideologiska beslut men hon har ett mandat att driva en egen agenda för att nå resultat. Bakgrunden till kommunens något unika styrstil växte fram ur ett fullständigt kaos.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Patric Åberg.

– Industrikris 2005, finanskris 2008, Scania kom med besked att man skulle flytta härifrån och man jobbade i stuprör där alla drog åt olika håll. Det fanns ingen politisk vilja och man pratade bara om nedskärningar. Det gick helt enkelt inte längre, säger Patric Åberg.

Omfattar hela kommunen

Kommunledningen kallade inte transformationen för en övergång till tillitsbaserad styrning, för man visste inte vad det var. Det enda man visste var att det rådande arbetssättet inte längre fungerande. Det var för utdragna och kostsamma processer, för ineffektiva handläggningar och idel missnöjda medarbetare. Det klassiska dilemmat gällande att få med medarbetarna på tåget när man genomför stora förändringar var inte aktuellt i Östra Göinge 2008, för alla tjänstemän och medborgare ville se något nytt. Alla var redo att ställa om när den yttersta ledningen deklarerade vad som behövde göras.

Fakta

Östra Göinge kommun

Centralort: Broby.

Geografi: Ligger i nordöstra Skåne.

Yta: 452 kvadratkilometer.

Invånarantal: Ca 15 000 personer. Fyra av fem bor i någon av de större byarna.

– Ingen annan har gjort en så omfattande och genomgående förändring som vi har gjort, det är ju hela kommunen som arbetar såhär, inte bara en enskild enhetschef på en enskild avdelning. De som nyanställs till chefsposter i Östra Göinge kommun har en vilja att arbeta utifrån tillitsbaserad styrning. Saknas den viljan blir man inte långlivad i kommunen, säger kommundirektören Merete Tillman, och tillägger:

– Det är för att den här typen av system är så pass sårbart. Det räcker med att det kommer in en person som har kontrollbehov för att en hel process ska börja hacka. Jag har tidigare arbetat i kommuner där den politiska viljan rör detaljer som var man ska placera ett cykelställ. Det blir oerhört ineffektivt.

Optimerade beslutsprocesser

I Östra Göinge kommun är det tillitsbaserade processerna inskrivna i styrmodellen. Det innebär att alla nya chefer som rekryteras ska tro på- och leva efter den modellen.

– Det är alltid lätt att säga att ”såhär ska vi göra för det låter fint”, men nu måste det verkligen efterföljas också. Om man börjar frångå modellen och kontrollera detaljer i tjänstemännens arbete så faller hela systemet. Vi har tryckt ut ansvaret så långt ut i leden som det bara går. Det är förvaltningsledningen som driver igenom saker, säger Patric Åberg.

Sammanlagt har kommunen 60 enhet- och verksamhetschefer. Merete Tillman tycker att det är en fullt hanterbar grupp att ansvara över. Särskilt då dessa enheter och verksamheter är mer eller mindre självgående. Patric Åberg berättar om att han en gång slog upp tidningen och såg att en ny förskola hade öppnat, helt utan kommunstyrelsens vetskap.

Den gången gick det lite väl fort, medger han, men det var under en brinnande flyktingkris – och det är trots allt det tempot de efterlyser. Ledtiderna ska krympa till ett minimum, för ekonomins skull men också för att möta alla tänkbara behov som kan uppstå. I Östra Göinge kommun finns inga utskott som ska hantera olika förslag i flera månaders tid. I fjol behövde Östra Göinge fatta 137 beslut jämfört med en närliggande mindre kommun som hade 850 stycken. Det talar sitt tydliga språk anser Merete Tillman och Patric Åberg.

– Som kommunalstyrelsens ordförande slipper jag hantera så kallade hur-frågor. Det gör Merete via förvaltningen. Jag som politiker får fokusera på vad-frågorna, det vill säga vilken riktning vi arbetar mot. Det har resulterat i att jag under tolv års tid inte har fått ett enda äskande på mitt bord – för att Merete redan har hanterat ärendet.

Nyttan väger upp riskerna

I början av året riktade sex forskare skarp kritik mot tillitsbaserad styrning. I en ny SNS-rapport ifrågasätter de om tillit är en lämplig eller ens möjlig utgångspunkt för styrning och ledning så som samhället ser ut idag. Patric Åberg är skeptisk till forskarnas slutsats om att styrningsmetoden är oseriös. Visst, det kräver mod att lägga kontrollen åt sidan, och mod hos enskilda medarbetare som inte kan skicka problem till en högre instans. Men en anställd som får förtroende att hitta egna lösningar får också ett mer stimulerande arbete, anser Merete Tillman och Patric Åberg. De är övertygade om att eventuella problem som kan dyka upp i form av att någon fattar ett förhastat beslut när den agerar på eget bevåg är få i förhållande till vinsterna av en tillitsbaserad styrning.

Merete Tillman.

– Ibland går det åt pipsvängen, men det är ingen medarbetare som dras ut i gryningen för det. Då är det jag som får stå till svars, eller kanske en ansvarig för ett verksamhetsområde. Den typen av ansvarskedja skapar också ett större utrymme för ständiga förbättringar – för man kan alltid få draghjälp av varandra, säger hon.

Alla kommunchefer står rygg i rygg. Svaret på frågan om hur kommunen kan utveckla skolan på bästa sätt kanske inte kommer från skolchefen utan samhällsutvecklingschefen som via olika insatser skruvar resurserna så att man kan göra en särskild skolsatsning. Den största utmaningen som kommunledningen har identifierat sedan implementeringen av tillitsbaserad styrning är att nyrekryteringar inte alltid är lösningsorienterade.

– Med ett stort förtroende kommer stora förväntningar. Vi har inga förvaltningsledningar eller staber här. Det är det som gör arbetet effektivt, men det bygger på att man själv kan hantera problem som uppstår – och inte har ett behov av att skicka dem vidare, säger Merete Tillman.

Fakta

Tre förutsättningar för en framgångsrik tillitsbaserad styrning

• Politisk enighet om en tillitsbaserad modell och en tydlig politisk vilja.

• Tydliga spelplaner för alla medarbetare. Ramarna måste vara tydliga och uppdraget måste vara tydligt.

• Kommunikation – det handlar om storytelling. Vår resa, vart vi är på väg, vad vi tillsammans ska åstadkomma för de vi är till för.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.