Tjugo år med ISO 9000-serien

Det är i år tjugo år sedan ISO 9000 såg dagens ljus. En enda person i hela världen från ursprungskommittén är fortfarande kvar i kommittéarbetet – en svensk.
Jan Enger, biträdande projektledare på SIS, berättar för Kvalitetsmagasinet om arbetet i standardiseringskommitté TC 176.

Starka aktörer inom säkerhet i fokus, som exempelvis försvar, kärnkraft och offshore, drev på för att harmonisera djungeln av nationella standarder och branschstandarder på kvalitetsområdet.

För att möta trycket startade ISO standardiseringskommitté TC 176, som fick en svår nöt att knäcka.

– När ISO 9000-serien såg dagens ljus 1987 så var det resultatet av hela sju års internationellt kommittéarbete. Jag var med från början i det emellanåt stormiga arbetet, säger Jan Enger.

Standardiseringsarbete, stormigt? Ja, som i allt annat internationellt samarbete intar länder olika positioner och driver olika linjer. Exempelvis ville Kanadas kommittéledamöter att ISO 9000-serien skulle innehålla fyra olika kravnivåer, i enlighet med den nationella standarden i Kanada, istället blev det tre kravnivåer i original-ISO 9000-serien från 1987: 9001, 9002 och 9003.

Inte för certifiering

– Med alla dessa invändningar, förslag, motförslag, omarbetningar och omröstningar – och varje omröstning tog minst fyra månader – så är det kanske lättare att förstå varför det kunde ta hela sju år att arbeta fram ISO 9000-serien, funderar Jan Enger.

En betydligt större knäckfråga än konflikten om antalet kravnivåer var om kravstandarden kunde användas för tredjepartscertifiering eller inte. Storbritanniens ledamöter lobbade stenhårt för certifiering, medan USA lika envist kämpade emot. USAs linje var att kravstandarderna i ISO 9000 skulle användas i andrapartssituationer, vid kontraktsskrivning mellan köpare och leverantör.

– Det var USA som vann. I slutdokumentet skrevs in att standarden var till för avtal mellan köpare och leverantör. Det tror man kanske inte idag, nu tänker de flesta ”certifikat” när de hör ”ISO 9000”, konstaterar Jan Enger.

Utvecklingen fortsätter

Men ISO 9000-serien gick ganska fort från ett kontraktsdokument till att utgöra grunden för en blomstrande certifieringsindustri.

– I standarden stod skrivet att den ska användas vid avtal mellan köpare och leverantör, men det skrevs aldrig in att den INTE fick användas för tredjepartscertifiering, uppger Jan Enger.

Sedan dess har ISO 9000-serien reviderats mer än en gång, en standard är alltid ett levande dokument. Den stora omgörningen ägde rum år 2000, då ISO 9000 blev mer processinriktad, samtidigt som kravstandarderna 9002 och 9003 togs bort – allt för att göra ISO 9000-serien mer anpassad till alla sorters företag.

Utvecklingen har naturligtvis inte avstannat. Jan Enger, som är den ende i hela världen som har varit med kontinuerligt från starten och fortfarande är med, kan ge en inblick i vad som händer på fronten.

Radikal omgörning av ISO 9004

– TC 176 har gjort många andra standarder på kvalitetsområdet utöver ISO 9000-serien. Den utvecklingen fortsätter. En standardserie för ”customer satisfaction” är på gång, 10002 finns redan och ettan och trean är på gång. Något som är ännu nyare är en standard för ”people aspects” som hanterar kompetens och kompetensförsörjning, där är arbetet precis påbörjat.

Dessa standarder kan sägas tillhöra en bredare ISO 9000-familj. Kärnan är ändå den egentliga ISO 9000-serien.

– ISO 9001 kommer i en lätt reviderad ny version nästa år. ISO 9004 däremot, möter upp Total Quality Management-trenden, den nya versionen som kommer 2009 är radikalt annorlunda och går från snäv kvalitetsstyrning till mera allmän verksamhetsstyrning. En annan trend för år 2012, 2013 är att samordningen mellan ISO 9000- och 14000-serierna ökar, säger Jan Enger.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.