Trafikverket bakbundna av regeringen – föreslår sämre åtgärder

Offentlig sektor Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att göra en långsiktig plan för transportinfrastrukturen, men bestämde i förväg vad planen skulle bestå av.
Resultatet: Trafikverket föreslog sämre åtgärder, skriver Riksrevisionen i en ny granskning.

Trafikverket bakbundna av regeringen – föreslår sämre åtgärder
Foto: Riksrevisionen

Löpande ger regeringen Trafikverket i uppgift att ta fram ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen. Planen ska vara förenlig med de transportpolitiska målen (se faktaruta) och beskriva hur transportinfrastrukturen ska underhållas och utvecklas under en tolvårsperiod. Det handlar alltså om vilka järnvägar, vägar och farleder som ska byggas eller förbättras de kommande tolv åren. Den senaste nationella planen beslutades 2022 och omfattade 799 miljarder kronor.

Riksrevisionen beslutade att inleda en granskning av planen på grund av tre problemindikatorer:

  1. Trafikverkets bedömning var att deras förslag var samhällsekonomiskt olönsam i sin helhet.
  2. Sedan tidigare har Riksrevisionen konstaterat att Trafikverkets kostnadskontroll inom investeringsverksamheten har brister.
  3. Riksrevisionen insåg att det var svårt som utomstående att förstå varför den nationella planen blev som den blev.

Om

Mål för transportpolitiken

De övergripande målen är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hel landet. Sedan finns:

Funktionsmålet – Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Hänsynsmål – Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Källa: Regeringskansliet

Valt sämre åtgärder

Granskningen visar att investeringarna bidrar till de transportpolitiska målen, men inte på ett effektivt sätt. Bland annat sätts planen snabbt ur spel på grund av omfattande kostnadsökningar i Trafikverkets verksamhet. Så länge Trafikverkets kostnadskontroll är bristfällig kommer all långsiktig planering att vara osäker, skriver utredaren.

Riksrevisionen konstaterar också att Trafikverket och regeringen har valt bort åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet som framför allt hade kunnat leda till bättre och snabbare resmöjligheter för många fler medborgare, samt ökad säkerhet. Till exempel försenas och fördyras signalsystemet ERTMS, trots att Trafikverket beskriver signalsystemet som en förutsättning för järnvägssystemets överlevnad.

Regeringens instruktioner saknar underlag

Enligt rapporten beror den ineffektiva planen till stor del på regeringens styrning över Trafikverket. Myndigheten fick i uppdrag att ta fram en ny plan transportinfrastrukturen med anvisningen att 2018 års plan skulle fullföljas, så därför kunde Trafikverket inte komma med några förslag på förbättringar. Regeringen angav dessutom åtgärder som skulle ingå i Trafikverkets plan, utan underlag.

I rapporten rekommenderas bland annat att:

  • Trafikverket ska prioritera åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet.
  • Trafikverket ska motivera de prioriteringar som görs i förslaget till nationell plan, särskilt vad gäller nya åtgärder, befintliga åtgärder samt samhällsekonomiskt olönsamma åtgärder.
  • Regeringen ska lämna stort utrymme åt Trafikverket att utforma sitt planförslag.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.