Trångsynt rekrytering missar många guldkorn

Idealbilder och normer som utvecklas kring ledarskap måste uppmärksammas om vi ska få ett mer jämlikt och diversifierat ledarskap. Idag sammanfaller idealbilden av den moderna ledaren med bilden av en man och det lämnar kvinnorna ute i kylan.

Att de manliga ledarna är fler än de kvinnliga är inte direkt någon nyhet.

En av anledningen till att kvinnor hamnar utanför är att den sociala bilden av en ledare är en man.

– Det finns en stark koppling mellan manlighet och ledarskap och det innebär att manlighet blir en norm för ledarskap i många miljöer. Det är en så kraftig barriär att det blir krockar när kvinnor ska in på chefsposition, säger Anna Fogelberg Eriksson vid Linköpings universitet som nyligen skrivit en avhandling om hur ledarskap konstrueras.

Informell kultur

Anna Fogelberg Erikssons avhandling bygger på studier i ett mansdominerat verkstadsföretag. Under en tid följde hon och intervjuade chefer på olika organisatoriska nivåer i företaget för att försöka hitta en norm för hur ledarskapet på företaget såg ut och hur det konstruerades. Hon registrerade vad cheferna gjorde, hur de umgicks och hur snacket gick. Företaget hade jobbat systematiskt under ett antal år med att få in fler kvinnliga chefer. De hade till och med vunnit ett pris för sin insats, men ändå gick det inte så bra. En enda kvinnlig ledare hade de lyckats skaka fram i den enhet som studerades.

Anna Fogelberg Eriksson hittade en informell mycket manlig kultur.

– Det gick tydligt att se att deras norm för en ledare var en man, i vad de pratade om, i relationerna och i hur de äldre fungerade som informella mentorer och fadersgestalter åt de yngre, konstaterar hon.

Den enda kvinnliga chefen hade också vissa problem. Hon kände sig utanför och det var inte ovanligt att hennes förslag marginaliserades på ledningsmötena.

Ledningsgruppen ansåg själva att de hade problem med interaktionen vilket man relaterade till hennes kön. Att de inte förstod vad hon menade antog de berodde på att hon var kvinna och kommunicerade på att annat sätt.

Männen lika viktiga.

Anna Fogelberg Eriksson tycker generellt att man riskerar att fokusera för mycket på kvinnor när det handlar om ledarskapsförsörjning och en ojämlik maktstruktur. På så sätt framstår kvinnorna som annorlunda och svåra att förstå sig på. Istället bör manligt dominerade organisationer vända blicken mot sig själva och fundera på sitt eget ledarskap och på om det behöver förändras.

För att bryta ojämlika maktmönster gäller det också att vara uppmärksam på idealbilder och lokala normer som utvecklas kring ledarskap. Varje organisation har en informell bild av hur en chef ska vara och det har sedan en indirekt betydelse för hur företaget väljer chefer. Men man måste vara medveten om hur den egna organisationens idealbild ser ut och komma ihåg kön vid ledarförsörjning, kompetensutveckling och i hur man målar upp och skriver kvalifikationskrav.

Bilden kan förändras

Att bilden av det moderna ledarskapet generellt är en man, superhjälte och fadersgestalt som fixar allt och alltid är redo gör att många guldkorn som skulle kunna bli jättebra ledare sållas bort. Anna Fogelberg Eriksson menar att alla organisationer bör ta sig en tankeställare kring vilka deras idealbilder inkluderar och vilka de exkluderar. Det är inte entydigt att idealbilden per definition utesluter kvinnor, men börjar man skrapa på ytan anses vissa vara mer lämpade än andra och män verkar alltid passa.

– Hur ett ledarskap ska vara är inte ritat i sten. Jag tycker att alla bör fundera igenom vad de vill ha för ledare. Nya dörrar kan öppnas och fler personer än en viss klick män kan bli utmärkta ledare.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.