Trender styr Lean-satsningar

Lean production, benchmarking och balanserade styrkort är exempel på styrnings- och ledningskoncept som blivit framgångsrika. Men framgången handlar mycket lite om konceptens innehåll och funktionalitet. Det är framför allt marknadsmässiga grunder som avgör vilka internationella koncept som lyfts fram, visar en avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

I sin avhandling har företagsekonomen Elin Larsson studerat hur utbudsaktörer, alltså konsultföretag, konferensanordnare, affärsförlag och andra betydelsefulla aktörer, beslutar vilka ekonomistyrningskoncept de ska lansera och hur de anpassar dem till svenska förhållanden. Bland annat hur aktörerna fattar beslut om vilka koncept de ska sprida, hur de bearbetar innehållet i de internationella koncepten för att passa svenska förhållanden och vilka kanaler som koncepten sprids i till de tänkta användarna.

Hon konstaterar att utbudssidan använder relativt enkla beslutsmodeller. Marknadskriterier, som en konstaterad efterfrågan eller ett intresse på marknaden, är det som avgör beslut om att sprida eller inte sprida ett koncept.

– Det som förvånar mig mest i mina resultat är att innehållet i koncepten överlag inte utvärderas. Ekonomistyrningskoncept är ofta väldigt tekniska i sin karaktär. Därför kunde man förvänta sig att aktörerna i större grad skulle bedöma och analysera exempelvis konceptens funktionalitet, kostnader för att implementera och använda, användarvänlighet och så vidare.

Enligt Elin Larsson kan man jämföra intresset för dessa koncept eller idéer med andra typer av trender i vårt samhälle, exempelvis klädmode.

– Jag studerar de här koncepten utifrån ett managementmodeperspektiv. De har många likheter med andra moden: de är populära under en begränsad tid, de framställs som mer moderna och framåtskridande än tidigare koncept och de paketeras på ett attraktivt sätt för mottagarna. De tas fram och propageras av olika utbudsaktörer som till exempel konsulter, affärspress, konferensarrangörer, akademiker och professionsorganisationer.

Elin Larsson hoppas att den aktuella forskningen kan bidra till att utbudsaktörerna får ökad förståelse för vilka system de ingår i och hur deras verksamhet påverkar det som blir populärt. På samma sätt kan forskningen öka företagens insikter i de bakomliggande processerna till de idéer som presenteras för dem, och som de kanske även investerar i och börjar använda.

Läs mer: Management accounting fashion setting – Studies on supply-side actors in Sweden