Trevliga kvinnor får mindre i lönekuvertet än trevliga män
Jämställdhet
För en man kan det löna sig att vara trevlig. Det visar studier från Mittuniversitetet som nyligen presenterades vid en internationell forskningskonferens i San Francisco.
Forskningsrönen består av sex olika studier kring jämställdhet och genus med koppling till arbetsliv och till beslutsfattande situationer.
– Studierna visar att det, i hög grad, fortfarande är stereotyper som styr i arbetslivet och i övriga delar av samhället. Vi kunde också se i våra studier att det, traditionellt sett, ”manliga” yrket brandman uppfattas som att det kräver mer kompetens än exempelvis ett traditionellt sett ”kvinnligt” yrke som sjuksköterska, säger Ingrid Zakrisson, professor vid avdelningen för psykologi på Mittuniversitetet.
I en av studierna ombads deltagarna att fördela en lönepott på 5 000 kronor per månad mellan fyra olika individer, som alla var fastighetsmäklare. Individerna tilldelades egenskaper som antingen betonade kompetens eller värme. Studien visar då att de individer som bedömdes som mer kompetenta fick en större löneökning jämfört med de som bedömdes mindre kompetenta och här fanns ingen skillnad mellan könen.
Men studien visade också att egenskaper förknippade med värme var mer fördelaktiga för en man jämfört med för en kvinna med motsvarande egenskaper.
– Rent krasst kan vi konstatera genom våra studier att mycket talar för att män får mer i lönekuvertet jämfört med kvinnor när en arbetsgivare ska värdera egenskaper som förknippas med värme, som till exempel att vara trevlig, berättar Pär Löfstrand, doktor i psykologi vid Mittuniversitetet.
Undersökningen har granskat vilken effekt könstillhörighet kan ha beroende på om en person uppfattas som kompetent eller varm. Antalet deltagare i de olika studierna varierar från 97 till 397 personer och de har fått svara på frågor i frågeformulär.
– Studierna utgår från tidigare internationell forskning där kopplingen mellan kön och föräldraskap visat att ”karriärkvinnor” uppfattas som mindre kompetenta som mödrar. Vi ville undersöka om det finns en interaktion mellan genus och så kallade genusattribut, som till exempel egenskaper, vilket vi nu kunnat slå fast, säger Ingrid Zakrisson.
