Inga produkter i varukorgen.
Undersökning: Viljan för idéburet offentligt partnerskap finns – men få gör det
Upphandling
90 procent av landets kommunpolitiker vill stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa viktiga samhällsproblem, samtidigt som många inte vet vad idéburet offentligt partnerskap är. Det visar en ny undersökning.
90 procent av de svarande vill stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa viktiga samhällsproblem. Foto: Adobe Stock
Idéburna organisationer sitter ofta på särskild kunskap som är viktig för att kunna möta förändringar och problem i samhället. Det inser landets kommunpolitiker som står inför flertalet samhälleliga utmaningar, visar en undersökning som gjorts på uppdrag av arbetsgivarföreningen Fremia. Enligt undersökningen vill 90 procent av kommunpolitikerna stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa samhällsproblem.
Fakta
Vad är IOP?
Ett idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål.
Källa: Upphandlingsmyndigheten
Många känner inte till samverkansmodellen
Enligt Fremia utgör idéburna verksamheter tre procent av välfärden idag. Sedan 1 januari 2023 råder nya upphandlingsregler som gör det möjligt för staten, kommuner och regioner att reservera upphandlingar för idéburna organisationer istället för att annonsera en offentlig upphandling. Det kan gälla exempelvis hälso- och sjukvård, socialtjänst och hemtjänst. Enligt undersökningen vill sju av tio kommunpolitiker se mer samverkan civilsamhället i form av IOP.
Samtidigt vet nästan var fjärde svarande inte vad IOP är, eller är osäkra på om det vore en lämplig samverkansmodell för deras kommun. Störst är osäkerheten bland kommunpolitikerna i Norbotten, Västerbotten och Jämtland.
– Vi i idéburen sektor och civilsamhället har en hemläxa att göra. Vi måste fortsätta att sprida kunskap till landets förtroendevalda om IOP som samverkansmodell, och om hur den kan bidra till nytta för kommunernas invånare, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare på Fremia.
De med etablerade partnerskap är positiva
Undersökningen visar också att kommunpolitiker som redan har etablerade partnerskap med civilsamhället är mer positiva till IOP än kommunpolitikerna i snitt. Ett exempel är Göteborg som med hjälp av Räddningsmissionen, Stadsmissionen i Göteborg, Skyddsvärnet, Reningsborg och Bräcke diakoni har kunnat erbjuda fler boenden, jobb och socialt stöd till ukrainska flyktingar.
– Det pekar på att IOP är en uppskattad samverkansform, men också på att potentialen för fler IOP:er runtom i landet är stor, säger Karin Liljeblad, senior branschexpert för idéburen välfärd hos Fremia.
Läs hela undersökningen här.
