Unik kartläggning över svenska skolor ska användas för bättre riktade insatser

Det är en visualisering av befintlig data från SCB som används för att visa var i landet skolan fungerar som bäst respektive sämst – utifrån parametrar som behörighet och socioekonomiskt index. Ett lågt socioekonomiskt index på en skola innebär att skolan generellt har en gynnsam förutsättning för ett bra resultat, och ett högt index signalerar motsatsen – att skolan har dåliga förutsättningar.

– Det vi kan förstå av den här kartläggningen är att den svenska skolan inte längre är jämlik. Det är en ganska mörk information vi får ta del av här, konstaterade Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten.

Ett av Berättarministeriet viktigaste uppdrag är att minska segregationens negativa konsekvenser på barns skolgång genom att stötta lärare och elever i skolor med högt socioekonomiskt index. Dels med hjälp av kunskapssatsningar och opinionsbildning, dels via kostnadsfria skolprogram som möter eleverna på den nivå de befinner sig på i nuläget.

Handgripligt verktyg

Daniel Lapidus, grundare av Datastory, öppna data-expert och flerårig medarbetare till Hans Rosling, är personen bakom skolkartan. Han ser att kartläggningen fyller flera funktioner.

– Den ger till att börja med en väldigt tydlig överblick för politiker; vilka områden är värst drabbade och vilka fungerar det bra i. Det här är fakta som är viktig att diskutera över blockgränserna, säger han och tillägger:

– Den kan också användas som inspirationskälla kommuner emellan. Om en kommun har lyckats bättre än en närliggande kan de lära av varandra. Inte minst kan skolkartan användas för att göra trendanalyser över tid, vilka insatser fungerar och vilka är verkningslösa, och så vidare, säger han.

Skapar sår i samhällen

På plats i Riksdagens första sal satt under seminariet en mängd olika sorters representanter från skolvärlden, men också andra intresserade aktörer från både offentlig sektor och ifrån näringslivet. Dilsa Demirbag-Sten lyfte fram den nya skolkartan som en viktig kunskapsbas för hela samhället.

– Det saknas en sociokulturell infrastruktur som kan fånga upp barn i områden som Järva eller på glesbygden och det påverkar allas självbild i dessa kommuner, inte bara barnens. Det blir naturligtvis en mental påverkan för alla – att dessa samhällens barn löper stor risk att gå ut skolan utan gymnasiebehörighet, säger hon.