Uppköp ökar hierarkin

Svenska företag som köps av utländska företag får räkna med att de kommer att förändras. Hierarkin kan öka och det fackliga arbetet försvåras av att många beslut fattas i ett annat land.

Utländska uppköp av svenska företag är en trend som håller i sig. Magnus Frostenson och Tommy Borglund på Handelshögskolan i Stockholm undersöker i ett forskningsprojekt ett halvt dussin svenska företag som fusionerats med utländska företag, de flesta med amerikansk anknytning. Syftet är att ta reda på vilka konkreta förändringar och värderingsförändringar som skett på företaget efter uppköpet. Hittills har de presenterat resultaten från två företag.

Undersökningen visar att de uppköpta företagen blir mer styrda av finansiella frågor. De amerikanska ägarna är ofta börsnoterade och vill ha fram finansiella nyckeltal som de kan lämna till aktiemarknaden. Det gör att rapporteringsrutinerna till moderföretaget förändras. Som en följd av det får finansavdelningen en mer framstående position och finanschefen mer makt.

– Ett företag som blir uppköpt får vara berett på en ökad rapportering, säger Tommy Borglund.

Mer hierarkiska företag

I Sverige finns en tradition av konsensus och gruppbeslut, medan brittiska eller amerikanska företag är mer hierarkiska. Därför kan det uppstå krockar när den svenska företagskulturen konfronteras med mer auktoritära chefer och ordergivning. En anställd på ett av företagen Magnus Frostenson och Tommy Borglund studerat berättade att när hon bad om information från en person med motsvarande funktion i USA skickades uppgifterna till hennes chef som fick lämna dem vidare.

– I ett mer hierarkiskt system ska chefen ha kontrollen och delegera. För svenskar kan det uppfattas som en omväg, säger Magnus Frostenson.

När moderbolaget är hierarkiskt finns det också en risk att dotterbolaget blir det genom att cheferna imiterar de amerikanska chefernas beteende. Men det kan skilja sig från företag till företag och beror på hur mycket cheferna vill anpassa sig.

Fackligt arbete försvåras

Sverige har också en tradition av fackligt medbestämmande. Det kan försvåras av att man börjar tala engelska i styrelserummet. De svenska fackliga representanterna måste tillgodogöra sig uppgifter på engelska och föra diskussioner på det språket. Det gör ofta att de hamnar i sämre förhandlingsläge.

Förhandlingsläget försvåras också av att moderbolaget finns i ett annat land med andra fackliga traditioner.

– Ofta diskuteras de viktigaste frågorna i moderbolaget i exempelvis USA, där det inte finns några fackliga representanter, säger Tommy Borglund.

Magnus Frostenson och Tommy Borglund hoppas att undersökningens resultat kommer att vara till nytta för företag som befinner sig i uppköps- och fusionsprocesser.

– Vi tycker att det är viktigt att ta reda på vad ett företag kan förvänta sig händer efter en fusion. Fler svenska företag kommer att hamna i den situationen och då är det viktigt att de får läsa vad som händer i andra fall, menar Tommy Borglund.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.