Inga produkter i varukorgen.
Utredning: Bättre arbetsvillkor kan locka män till välfärdsyrken
Kompetensförsörjning
Idag är en av fem anställda inom kommun och region män. Om välfärdssektorn ska lyckas anställa 400 000 nya medarbetare de närmsta tio åren så måste arbetsvillkoren bli bättre. Det visar Jämställdhetsmyndighetens rapport.
Foto: Adobe Stock
I fjol fick Jämställdhetsmyndigheten regeringsuppdraget att ta fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. Bakgrunden var att rekryteringsbasen behöver breddas för att lösa kompetensförsörjningen inom välfärden. Utredningen blev klar i våras och redovisades ännu en gång i Regionens hus i Göteborg i början av september.
Enligt SKR behöver 400 000 medarbetare anställas de närmsta tio åren för att välfärdssektorn ska klara av sitt uppdrag. Det innebär att var tredje 20-åring behöver välja ett yrke inom vård, skola eller omsorg varje år i tio år för att behovet ska täckas. Enligt Jämställdhetsmyndigheten är den svenska arbetsmarknaden starkt könssegregerad, vilket utgör hinder för kompetensförsörjningen.
– Kvinnor och män gör könsbundna studie- och yrkesval, vilket vi måste få bukt med, sade Johanna Lindros, moderator under Jämställdhetsmyndighetens presentation.
16 förslag och sju rekommendationer
Utredningen presenterade 16 förslag och sju rekommendationer till regeringen. För att män ska vilja ta ett normbrytande studie- och yrkesval inom välfärden behöver incitamenten bli fler.
– Lön och status måste förbättras, och även arbetsmiljö och arbetsvillkor. Åtgärderna måste sätta in på organisatorisk och strukturell nivå, sade Sara Andersson, projektledare bakom rapporten.
Utredningen menar att det inte räcker med att individer tar normbrytande karriärval eftersom forskningen visar att en ensidig könsfördelning på en utbildning ofta leder till en ännu sämre fördelning på arbetsmarknaden. Dessutom är det oftast kvinnor som står för normbrytande karriärval – det vill säga att de söker sig till mansdominerade yrken som kräver högre utbildning – men sällan män. Ofta på grund av just arbetsvillkor och lön.
– Normer spelar också roll, alltså föreställningar om vilka som kan eller bör arbeta med något. Många män ser sig inte jobba med skola, vård och omsorg, sade Malin Allert, en av skribenterna bakom Jämställdhetsmyndighetens rapport.
Efterfrågar lagändringar
Enligt Sara Andersson behöver arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen förtydligas och förenas med sanktionsmöjligheter för att bättra arbetsvillkoren. I dagsläget omfattas kvinno- och mansdominerade yrken i olika grad av arbetsmiljöregler.
– Föreskrifter som gäller mansdominerade branscher är ofta fler och mer detaljerade, medan ensamarbete och belastningsergonomi inom exempelvis vården inte är förenade med några sanktionsavgifter. Det slår ut olika, sade Malin Allert.
Lista
Några av förslagen och rekommendationerna
- Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att förtydliga föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. Utöka Arbetsmiljöverkets möjlighet att föreskriva om sanktionsavgifter för att brister i kvinnors arbetsmiljö ska tas på lika stort allvar som de brister som ofta finns i mansdominerade sektorer.
- Stärk skyddet mot trakasserier och sexuella trakasserier från tredje part (exemplvis brukare) i arbetslivet, genom att förtydliga att arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen även avser trakasserier och sexuella trakasserier från tredje part, samt att det ska ingå i arbetet med att motverka kränkande särbehandling enligt arbetsmiljölagen.
- Ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att utveckla en modell för arbetsmiljöanalyser. Modellen ska bidra till ökad förståelse för hur arbetsrelaterad ohälsa uppstår och vilka faktorersom påverkar arbetsmiljön och ohälsan i olika branscher och yrken.
- Tillsätt en utredning om procedurregler kring aktiva åtgärder och införandet av ett likabehandlingsombud, för att förtydliga och fördjupa samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsnivå.
- Tydliggör om och under vilka förutsättningar marknadslöneläget utgör ett godtagbart skäl för avsteg från likalöneprincipen. Det är en viktig förutsättning för att lönekartläggnings-bestämmelserna ska få en reell påverkan på löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
- Underlätta för kommuner att ta del av särskilda satsningar genom riktade statsbidrag. Framförhållning, rimliga ansökningstider, administrativt stöd och förutsättningar för långsiktighet är aspekter som bör förbättras.
- Förtydliga bestämmelserna i skollagen om studie- och yrkesvägledares roll och ansvar samt om elevers tillgång till studie- och yrkesvägledning på individ-, grupp- och skolenhetsnivå för att motverka att elevers studieval begränsas av normer och föreställningar om kön.
- Sträva efter en jämn könsbalans på skolor genom medveten lokalisering av program.
- Dra större fördel av kommuners verksamhet för feriejobb och praktikplatser för att öka intresset för välfärdsyrken.
Läs rapporten här.
