Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Vad driver fram svenska innovationer?

Forskning Vilka är drivkrafterna bakom innovationer? Och hur kommer det sig att det uppstår fler innovationer under vissa tidsperioder, som till exempel i samband med kriser? Det är några frågor som kommer att besvaras i ett nytt forskningsprojekt som nu startat på Lunds universitet och som ska ge fördjupad kunskap om svenska innovationer.

Vad driver fram svenska innovationer?
Foto: Stock Adobe.

Forskningsprojektet leds av Josef Taalbi, universitetslektor i ekonomisk historia, som tillsammans med sina forskarkollegor använder databasen Swinno (Swedish innovations) som en nyckel i arbetet.

Den svenska databasen är unik i sitt slag och innehåller uppgifter om totalt 4 700 innovationer i form av produkter och processer för perioden 1970 – 2017 samt 1 200 för perioden 1909 – 1969.

Databasen drivs och uppdateras av forskarna i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Josef Taalbi, universitetslektor Lunds universitet.
Josef Taalbi, universitetslektor Lunds universitet.

– Vi har jobbat med att kartlägga innovationer och dess processer i flera år. Med det nya projektet kan vi fördjupa förståelsen för det som vi har hittat. Bland annat kommer vi undersöka vad som faktiskt hände med innovationerna. Blev de samhällsrelevanta? På vilket sätt? Löste de miljöproblem? Bidrog de till tillväxt?, säger Josef Taalbi, som 2014 doktorerade på material från Swinno.

Digitalisering driver innovation

Det nya forskningsprojektet, som pågått i några månader, syftar bland annat till att skapa en djupare förståelse för hur innovationsklimatet påverkas av olika samhällsomvandlingar, som till exempel digitalisering och hållbar utveckling.

Tidigare forskning visar att digitalisering driver innovation. Från att ha stått för noll procent av innovationerna 1950 står nu digitalisering för 60 procent av alla innovationer, konstaterar Josef Taalbi.

– Digitaliseringen är dessutom disruptiv. Vi kan se hur det tidigare var stora företag som stod för innovationerna. Så är det inte längre. De stora jättarna som Aga, Saab, Ericsson och ABB står nu för en mindre del av innovationerna än för 30 år sedan. Nu är det de nya, små företagen som innoverar, förklarar han.

Kriser skapar nya lösningar

Forskarnas material visar att det ofta är direkta problem och kriser som ger driver fram innovationer och ger upphov till nya lösningar. Några exempel är andra världskrigets bensinbrist, som ledde till utvecklingen av gengasbilen, liksom 1970-talets oljekris, som gjorde att man försökte lösa sitt oljeberoende genom att lägga grunden för nya energitekniker. Frågan är nu också hur den aktuella coronakrisen påverkar innovationsklimatet.

– Det finns mycket mer kvar att lära sig om detta. Vi kan se att miljöinnovationer förekommer sporadiskt fram till 1970, men har sedan skjutit iväg under det senaste årtiondet. Förmodligen ger kriser ett tryck som leder till omvandlingar, säger Josef Taalbi.

Läser tidskrifter

Databasen Swinno utgör som sagt grunden för forskningsprojektet. Ett annat sätt att fånga upp innovationer är att räkna patent. Men forskarna i Lund menar att det är en bristfällig metod – bara för att något är patenterat behöver det inte betyda att det faktiskt används och alla innovationer är heller inte patenterade.

Vid sidan om Swinno kommer forskarna också använda en så kallad litteraturbaserad metodologi.

– Det innebär helt enkelt att vi läser bransch- och experttidskrifter och registrerar innovationer som nämns där, utifrån vissa fastställda kriteterier, förklarar Josef Taalbi.

Forskningsprojektet är finansierat av Vinnova med 20 miljoner kronor över fem års tid.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.