Projektet ”Om betalsystemet kraschar” har finansierats av MSB och bygger på ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitetet, Linköpings universitet och Combitech AB med Högskolan i Skövde som projektägare.
För att få svar på vilka konsekvenser som uppstår vid ett långvarigt avbrott i betalsystemen har projektet utvecklat ett spel. I spelet drabbas ett fiktivt samhälle av en långvarig störning där kortbetalningar inte är möjliga under tio dygn.
Projektet har sedan bjudit in olika samhällsaktörer som fått spela spelet. Totalt har det anordnats 21 speldagar i 14 län.
– Våra deltagare har kunnat öva hundratals varianter av samma händelseförlopp och på så sätt vara beredda på alla tänkbara scenarier. Deltagarna har inte bara fått en förståelse för hur det drabbar den egna verksamheten, utan även hur deras val påverkar andra aktörer. En kunskap som bygger bättre och tryggare krishanterare, säger Joeri van Laere, projektledare och krisforskare på Högskolan i Skövde, i en kommentar.
Samarbete är nyckeln
Det som visat sig vara nyckeln till framgång är ett fungerande samarbete mellan olika offentliga och privata aktörer – nationellt, regionalt och lokalt. Effekten av god samverkan är samsyn och förståelse för vad som är bäst för alla istället för att utgå från vad som är mest fördelaktigt för den egna verksamheten.
– Under spelsessionerna blev det väldigt tydligt att ju mer deltagarna diskuterade och resonerade fram en åtgärd, desto bättre effekt fick den. Aktörerna behöver öva samma scenario flera gånger tillsammans för att bygga den helhetssyn som mildrar effekten under en betalningsstörning, säger Joeri van Laere.
Ha kontanter hemma
Vad krävs då för att klara en längre störning i betalsystemet?
– Ha en summa kontanter i mindre valörer hemma tillsammans med ett lager förnödenheter, säger Jonas Milton, projektets uppföljare på MSB. Kontanter är dock inte enskilt den enda lösningen utan endast ett komplement. Ju fler alternativa sätt att betala man har som privatperson, desto bättre klarar man sig.
Deltagarna kom även fram till att det finns ett stort behov av att vidareutveckla de digitala betalningslösningar som vi redan har till att bli mer resilienta så att de även kan nyttjas exempelvis off-line med hjälp av krediter eller lösningar baserade på förskottsbetalning.
Sammanfört olika aktörer
Enligt Jonas Milton har projektet varit värdefullt och väl investerade pengar.
– Projektet har inte bara utvecklat en ny metod för att öva en störning i betalsystemet. Forskarna har även lyckats föra samman de viktigaste aktörerna inom området och i olika delar av Sverige. Redan det är en vinst, säger han.
Projektet presenterades nyligen digitalt inför cirka 500 deltagare från bland annat Finansinspektionen, Coop, Loomis, Riksgälden, kommuner, regioner och länsstyrelser.