Våga kasta offerkoftan!

Kollegor som har en negativ attityd till arbetet är det det störigaste vi vet. I alla fall om man ska tro Vasakronans undersökning Kontorsbarometern där över 2 000 personer svarat. Nästan hälften av dessa tycker att just en dålig inställning är det största irritationsmomentet på jobbet. Och visst är det lätt att spy galla på arbetsplatsen. Äcklig brun sörja i kaffemaskinen. Kollegor som kommer oförberedda till möten och dessutom slickar chefens skor. För att inte tala om chefen själv! Och så är det väl förbannat att ingen kan beställa och byta toner i skrivaren trots varningar i flera månader!?

Enligt psykologen Liria Ortiz så har gnäll olika funktioner. Gnäll lindrar den olust man känner inför en besvärlig situation eller en brist i sin personlighet. Klagar man exempelvis på att man känner sig motarbetad reagerar hjärnan genom att se motsatsen, alltså hur skönt det vore att inte vara motarbetad. För stunden ger det tillfredsställelse och förstärker självbilden. Gnäll kan också skapa samhörighet och gemenskap, man får en bekräftelse av hur andra ser situationen.

– Gnäll bidrar till att man mår bra för stunden, det är på lång sikt som det är problematiskt. Ofta blir vi trötta på de som gnäller och när kollegorna vänder bort blicken eller blir tysta då kommer bitterheten och man känner sig ensam och i viss mån också trött på sig själv, säger Liria Ortiz.

Enligt henne är gnäll på arbetsplatsen väldigt vanligt och klagan handlar inte helt otippat för det mesta om chefen. Men gnäll kan också handla om yttre omständigheter, om saker vi inte själva kan påverka, exempelvis vädret. När saker oroar oss finns ett mänskligt behov av att vädra tankar, att lätta på trycket.

Det är viktigt att klargöra att det är skillnad på gnäll och att komma med konstruktiva åsikter. Det som kännetecknar gnäll är just att snacket stannar vid problemet, att det inte ger några förslag på förbättringsåtgärder och att det är abstrakta åsikter och inga handlingar.

– Exempelvis kanske man tycker att organisationen behöver förändras, men man tänker och jobbar inte med hur förändringen kan starta i den egna arbetsgruppen. Det blir ett sätt att själv inte behöva agera konkret åt situationen eller ta ansvar för vad som händer.