EU:s dataskyddsförordning GDPR, General Data Protection Regulation, genomfördes i svensk lagstiftning i maj 2018. Förordningen innebär i korthet att rättigheterna för enskilda stärks och att kraven ökar på hur företag, myndigheter och andra organisationer hanterar enskildas personuppgifter.
Den rapport som Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, nu publicerar pekar dock på stora brister i kännedomen om förordningen. Rapporten ”Digital Integritet 2022” bygger på en undersökning som genomförts av Kantar Sifo på uppdrag av IMY och baseras på 1 000 webbintervjuer med personer i åldern 18 – 79 år.
Oro för integritetsrisker
Enligt rapporten känner bara varannan svensk till GDPR och trots att många oroar sig för integritetsrisker, både cyberangrepp och ny teknik, skyddar bara var femte svensk sina personuppgifter.
– Det är oroande eftersom en förutsättning för att kunna skydda sina personuppgifter i olika sammanhang är dels att känna till att bestämmelserna finns, dels att kunna använda rättigheterna när man behöver, kommenterar Andrea Amft, analytiker på IMY som tagit fram rapporten.
Av rapporten framgår att de flesta svenskar känner sig trygga med hur myndigheter använder personuppgifter, medan en tredjedel oroar sig för hur företag använder personuppgifter. Trots det läser sex av tio sällan eller aldrig användarvillkor.
Flera rekommendationer
I rapporten ger IMY ett antal rekommendationer som till exempel att regeringen bör ta initiativ till ett digitalt kunskapslyft hos äldre, att digital integritet bör ingå i skolans läroplan samt att forskning och utveckling av integritetsskyddande tekniker behöver fortsatt stimuleras.