Inom miljöområdet har det sedan länge varnats för ”greenwashing”, det vill säga att verksamheter försöker se mer ”gröna” ut än vad de egentligen är. Detta är tyvärr ett ganska vanligt fenomen och kan bestå av kommunikation i form av vackra ord och fina bilder utan substans, refererande till lösryckta exempel, samtidigt som systematiken i miljöarbetet allvarligt brister eller som att rena osanningar presenteras.
Varning för qualitywashing!
Krönika Konsekvenserna av att luras och ljuga kvalitetsmässigt är i det närmaste obefintliga. Det skriver Lars Sörqvist, vd för Sandholm Associates, om "qualitwashing".
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Som tur är finns ett allt mer kritiskt ifrågasättande av fenomenet samtidigt som konsekvenserna för dem som genomskådas blir allt mer kännbara. Förhoppningsvis kommer detta att radera ut fenomenet greenwashing på sikt, något som är viktigt då oseriöst miljöarbete är ett allvarligt hot mot vår gemensamma framtid.
Vad många inte tänker på är att en minst lika omfattande ”qualitywashing” sedan länge förekommer. Hur ofta ser man inte verksamheter som gömmer sig bakom olika kvalitetscertifieringar och hävdar att de levererar högsta kvalitet. Detta trots att det inte finns några belägg för att certifieringar gör någon större skillnad. Hur ofta utlovas inte fantastisk kvalitet i annonser och marknadsföring, samtidigt som verkligheten visar något helt annat. Detta fenomen är minst lika vanligt i offentliga verksamheter, där chefer och politiker högljutt utlovar kvalitet trots att man inte fokuserar på det som driver kvalitet på riktigt.
Intressant är att qualitywashing har kunnat användas helt fritt i många år utan att många reagerat. Konsekvenserna av att luras och ljuga kvalitetsmässigt är i det närmaste obefintliga. Ytterst sällan avslöjas qualitywashing med negativ publicitet. Detta trots att den i många fall skulle kunna utgöra falsk marknadsföring eller till och med bedrägeri. En konsekvens av detta är att svensk kvalitet, både gällande näringslivets produkter och offentliga tjänster så som vård, skola och omsorg, riskerar att degraderas från världsledande till medelmåttliga.
I dag vet vi mycket väl vad som ligger bakom ett välfungerande kvalitetsarbete, det vill säga vad som leder till förmågan att leverera god kvalitet. Det bygger på ett gott ledarskap och medarbetarskap. Det kräver kundorientering och effektiva processer. Och det ställer stora krav på förmågan att systematiskt arbeta med förbättringar. Detta är något som kvalitetsvärldens modeller tydligt kommunicerar och som kvalitetsområdets forskning är rörande överens om.
Att utlova kvalitet utan att arbeta seriöst med det vi sedan länge vet driver kvalitet, borde vara lika mycket qualitywashing som det är greenwashing att utlova miljömässig hänsyn utan bedriva ett seriöst miljöarbete. Verksamheter vilka åsidosätter miljöarbete och fuskar ses som miljöbovar. På motsvarande sätt bör verksamheter vilka inte har en ledning som tar kvalitetsansvar, som inte har en välutbildad kvalitetsorganisation med rikliga resurser och som inte bedriver ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete ses som ”kvalitetsbovar”. Bovar som skapar enorma slöserier, risker och onödiga kostnader för sina kunder.
I dag har vi inte längre råd med qualitywashing. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det av största vikt att de värden som mänskligheten behöver levereras med hög kvalitet, effektivitet och resurssnålhet. Utifrån ett samhällsperspektiv är det avgörande att tillgängliga medel hanteras effektivt så att medborgarna erhåller maximal kvalitet för sina skattekronor. Utifrån ett näringslivsperspektiv är det kritiskt att vidmakthålla svensk kvalitet som vår yttersta konkurrensfaktor i en värld kännetecknad av sylvass konkurrens.