Verksamhetsutvecklingen kom för sent

Ibland kan man önska att en åtgärd genomförts i ett tidigare skede så att något oväntat kunnat bemötas på ett annorlunda sätt. Förmodligen är det så många tänker på utrikesdepartementet, UD, efter den hårda kritiken till följd av den valhänta hanteringen av tsunami-katastrofen. Där ställer sig säkert de anställda frågan varför allt gick snett, för att inte tala om alla andra utanför departementets rustika väggar.

Men tro det eller ej, UD är faktiskt det enda departementet inom regeringskansliet som arbetar systematisk med verksamhetsutveckling. Problemet har bara varit att arbetet inte hunnit tillräckligt långt för att på ett avgörande sätt kunna påverka det som hände i samband med tsunamin. På UD konstaterar de ansvariga för departementets verksamhetsutveckling kort och gott att de kommit så långt i arbetet att de diskuterat igenom den gemensamma värdegrunden innan tsunamin var ett faktum. Med en sådan klar och accepterad av alla anställda hade man förmodligen handlat annorlunda.

Att UD trots allt börjat arbeta systematiskt med verksamhetsutveckling är dock något positivt, särskilt som det handlar om en komplex och spridd verksamhet med många anställda. Lite mer förvånande är att inte fler departement börjat arbeta med ett systematiskt kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Det borde de göra, precis på samma sätt som de flesta större företag gör. För det handlar ju om att se till att kunderna får bästa möjliga service, oavsett om det rör sig om köpare eller medborgare.

En tröst är möjligen att intresset för en systematisk verksamhetsutveckling börjat vakna bland olika departement och att diskussioner tagit fart kring att upprätta en central funktion med ansvar för de delar av arbetet som kan göras gemensamt på alla departement. Förhoppningsvis kommer en sådan funktion att se dagens ljus.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.