Inga produkter i varukorgen.
Verktygslåda för osäkert reformarbete
Forskning I tider av osäkerhet behöver framtidens reformarbete tryggas. Det blev incitamentet till den ukrainska gästforskaren Olena Shevtsovas metod Stakeholder partnership. Nu hoppas hon att det nya beredskapsverktyget ska implementeras världen över.
Olena Shevtsova. Foto: Ellinor Gotby Eriksson
Olena Shevtsova är sedan drygt ett år tillbaka gästforskare på Södertörns Högskola inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare. Hon flydde från Kiev i mars förra året och har under tiden i Sverige sammanställt sin forskning om reformarbete i kristider.
I Ukraina har hon bland annat arbetat med utvärdering av FN:s globala mål i landet samt ny lagstiftning kring offentlig statistik. De här två projekten har lagt grunden för den metod som hon nu har tagit fram.
– Min forskning föddes ur behov som uppstod på grund av pandemin, men blev kanske ännu mer relevant när Ryssland invaderade Ukraina. Men egentligen är den här typen av beredskap användbar för offentliga myndigheter i hela världen, säger hon.
Inget resursslöseri i kristider
För Olena Shevtsova, som har en bakgrund inom myndighetsarbete i Ukraina, blev det efter Rysslands invasion tydligt att det fanns ett behov av nya metoder för olika typer av partnerskap inom offentlig sektor, för att möjliggöra reformarbete såväl lokalt och nationellt som på internationell nivå. Shevstovas metod kallas Stakeholder partnership – partnerskap mellan intressenter – och ska ses som en mekanism för effektiv resursanvändning.
− Det är viktigt att utgå från ett praktiskt perspektiv för det ger många fördelar längre fram. I tider av osäkerhet har vi inte tiden att ta fram nya arbetssätt och vi har begränsat med resurser. Vi är berövade möjligheten att bygga långsiktigt och planera för framtiden, säger hon.
Tre faser för stabilitet
Konceptet är uppdelat i tre faser, eller tre olika ben som Olena Shevstova kallar det: initiering – implementering – validering. Den viktigaste delen är initieringsfasen för att implementera reformer. I den fasen är den ansvariga myndigheten är den viktigaste aktören, men Stakeholdermetoden innebär att den ansvariga myndigheten inte behöver vara fullt lika närvarande under implementeringen eller valideringen. Rent praktiskt fungerar metoden lite som en verktygslåda, en infrastruktur att luta sig mot för att inte behöva uppfinna hjulet gång på gång.
− Till exempel kan man arbeta med en databas som samlar utkast för lagstiftning och riktlinjer. Det hjälper oss att få ett bättre resultat och införa reformer på ett mer effektivt sätt både utifrån tid och kostnader, säger hon
Lokalt anpassad nivå
Tanken är också att plattformen ska kunna anpassas utifrån lokala förutsättningar. I många länder är korruption ett hot för myndigheters kvalitetsutveckling, i andra länder finns andra sorters hinder. Sverige och Ukraina står inför helt olika utmaningar, men alla vinner på samarbete och erfarenhetsutbyte. Nu ska rapporten publiceras i Förvaltningsakademins skriftserie, och hon hoppas att metoden därefter ska komma till användning världen över.
