Vilka väljer du till ditt team?

Jag läste spännande forskning om vad som kännetecknar högpresterande team. Ett experiment genomfördes, där en gruppuppgift presenterades som handlade om att bygga ett så högt torn som möjligt bestående av 20 okokta spaghetti, 90 cm tejp, 90 cm snöre och en marshmallow, som skulle placeras på toppen av tornet. Fyra kategorier av grupper valdes ut: (1) En grupp handelsstudenter, (2) en grupp vd:ar, (3) en grupp advokater och (4) en grupp förskolebarn. Varje grupp utgjordes av fyra personer. Experimentet genomfördes flera gånger om och på olika platser i världen.

Så vilken grupp byggde det högsta tornet? Det måste förstås ha varit de smarta och målinriktade handelsstudenterna, de erfarna vd:arna eller de logiskt tänkande advokaterna? Resultatet visade, helt osannolikt, att förskolebarnen presterade bäst i alla försök och byggde det högsta tornet!

Arbetssätt och beteenden som driver resultat

Hur arbetade förskolebarnen och hur skiljde sig deras arbetssätt från exempelvis handelsstudenternas?

Handelsstudenterna ägnade en stor del av tiden åt att tänka och diskutera strategier. De studerade materialet, de diskuterade olika idéer och ställde genomtänkta, smarta frågor. De tog fram ett flertal olika strategier för att bygga tornet. Arbetssättet var professionellt, rationellt och intelligent. De beslutade sig slutligen för en specifik strategi. Därefter fördelade de arbetet mellan sig i gruppen och började därefter bygga tornet.

Förskolebarnen ägnade ingen tid åt strategisk planering. De hade ingen plan, de analyserade inte, de ställde inte heller frågor till varandra eller presenterade olika förslag på lösningar för varandra. Istället började de direkt att bygga tornet genom att experimentera och testa olika lösningar. När en lösning misslyckades, hjälptes de snabbt åt att testa en annan lösning. Deras sätt att testa sig fram, ta risker och se resultatet, vägledde dem mot effektiva lösningar.

Positionerar sig

När forskare inom socialpsykologi förklarar vad som sker i grupperna beskriver de interaktionerna så här:

Det ser ut som att handelsstudenterna samarbetar, men i själva verket ägnar de sig åt att positionera sig i gruppen och fundera hur hierarkin ser ut. Vem bestämmer? Vilka är reglerna? Är det ok att kritisera någons idé? Så när deras samarbete ser genomtänkt och effektivt ut är det i själva verket präglat av ineffektivitet, tveksamhet och konkurrens.

Förskolebarnen då? Deras interaktioner med varandra ser oorganiserade ut när de i själva verket arbetar effektivt. De tävlar inte med varandra om status och makt i gruppen. De har fullt fokus på uppgiften. De står fysiskt nära varandra och arbetar energiskt tillsammans. De pratar i korta satser och alla pratar med alla. När de upptäcker problem, rör de sig snabbt och erbjuder varandra hjälp.

På ett smartare sätt

Förskolebarnen lyckas inte bättre för att de är smartare, utan för att de arbetar tillsammans på ett smartare sätt!

Forskning visar att det finns tre faktorer som kännetecknar grupper som arbetar bra tillsammans. Dessa tre faktorer utmärkte också grupperna med förskolebarn i experimentet:

1. Vi känner oss trygga med de andra i gruppen
2. Vi vågar visa oss sårbara för varandra
3. Vi delar ett gemensamt syfte

En studie från Harvard av fler än 200 företag visar att det finansiella resultatet ökar med 765(!) procent under en tioårsperiod av team som arbetar bra tillsammans.

Vad tar jag med mig från denna forskning?

Det finns mycket att lära av förskolebarnens arbetssätt och samspel under spaghettiexperimentet. Vi behöver arbeta mer experimenterande och testa olika lösningar än att ägna tiden åt att ta fram den ”perfekta” planen – som ändå inte fungerar.

Vi kan också lära oss av förskolebarnens sätt att samarbeta. De respekterade varandra. Det fanns inga hierarkier eller konkurrens mellan dem. Alla pratade med alla. Alla hjälptes åt och kämpade för det gemensamma syftet – att bygga det högsta tornet.

Då managementforskningen visar att ledningen och medarbetarna – människorna – har störst påverkan på resultatet är det avgörande att skapa väl fungerande team. Därför behöver vi vid rekrytering och gruppsammansättning lägga större vikt vid hur en individ interagerar tillsammans med andra än vid individens enskilda prestation.

Skulle jag sätta samman ett team skulle jag välja individer som får andra att känna sig avslappnade, är prestigelösa, lyhörda och har fokus på uppgiften.

Vilka väljer du i ditt team?

Åsa Rönnbäck, PhD, Förbättringsakademin