Flera missförhållanden har kommit fram, åtgärdats och undanröjts genom att arbetstagare slagit larm. Det kan handla om allt från vanvård av patienter till miljöförstöring.
Men studier visar också att många arbetstagare avstår att slå larm om oegentligheterna. Dels på grund av att det saknas rutiner för hur man ska gå till väga, dels på grund av rädsla för att råka ut för repressalier.
30-tal länder
För några år sedan lyfte det brittiska standardiseringsorganet BSI fram behovet av en internationell standard för visselblåsare och bildade en ad hoc-grupp med representanter för ett 30-tal länder, däribland Sverige.
Standarden har nu gått ut på remiss och beräknas vara klar sommaren 2021.
Syftet med standarden är att skapa en ram för ett tydligt och robust visselblåsarsystem med en skyddande miljö där medarbetare känner sig trygga att rapportera sina iakttagelser.
– Inom de flesta organisationer finns behov av ett visselblåsarsystem för att visa att ledningen stödjer visselblåsning och främjar en etisk arbetsmiljö där alla medarbetare vågar rapportera felaktigheter, säger Tina Bohlin, projektledare på Svenska institutet för standarder, Sis.
Ledningssystemstandard
Standarden för visselblåsning – Whistleblowing Management Systems – Guidelines – har samma struktur som övriga ledningssystemstandarder som till exempel Iso 9001 och Iso 14001. Däremot är det inte en kravstandard för certifiering, utan en vägledning med klara rekommendationer om vad som ska uppfyllas.
– Genom att det är en ledningssystemstandard ger den ändå tydliga riktlinjer för att skapa en kulturförändring. Det räcker inte med några enkla policies och rutiner – det måste vara riktlinjer som sitter i ryggmärgen för att de ska bli någon verklig förändring, säger Tina Bohlin.