Inga produkter i varukorgen.
Visualisering och struktur lyfter skolans utvärderingsarbete
Skola
Skolpersonalens årliga utvärderingsarbete är i full gång. I förra veckan intervjuade Kvalitetsmagasinet Stockholms stads skolchef om hur skolans strategiska kvalitetsarbete kan förbättras.
Nu berättar en skolutvecklare i Östhammar kommun om hur ett särskilt arbetsmaterial har växlat upp skolornas förbättringsarbete avsevärt.
– Det handlar ju egentligen inte om att göra någonting nytt – utan mer att vi har strukturerat upp och synliggjort det vi redan gör, säger Kristin Blom, SO-lärare och skolutvecklare i Östhammar kommun.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det var för tre år sedan, efter att kommunen hade registrerat ett sämre elevresultat än på länge, som behovet av ett helhetsgrepp uppstod.
– Vi har alltid gjort massor av jobb. Lärare, rektorer, förvaltningar – alla har de arbetat hårt för att eleverna ska få den undervisning de har rätt till, men det var just en överblick som saknades.
Bryter ner ansvarsområden
Sedan två år använder skolan processbeskrivningar och rutiner från Successful Schools/BRAVOLesson i sitt utvärderingsarbete, för att få en tydligare struktur.
Materialet bryter ner lärarnas, fritidspedagogernas, elevhälsan och rektorernas rutiner i en årsklocka och redogör för allas respektives ansvar samt tidpunkter för dessa aktiviteter.
– För en garvad lärare är det här kanske inga konstigheter alls, men för en nyexaminerad lärare kan det vara skönt att få en tydlig inblick i att såhär startar vi en lektion och såhär avslutar vi den på bästa sätt exempelvis, och att kunna se att allt vi gör utgår från en vetenskaplig grund, säger Kristin Blom.
Tydligare fokusområden
Även om all skolpersonal är överens om att undervisningen ständigt behöver förfinas och bli bättre och bättre, och att alla elever har rätt till samma typ av kunskap, har det varit utmanande att hitta en gemensam syn kring hur man skapar rätt förutsättningar.
– Genom att besöka varandras lektioner och därefter skriva återkopplingsformulär kan vi lättare ta fram nya fokusområden nästa gång vi ska utvärdera vårt arbete. Förra året valde vi att fokusera på lektionsstruktur, detta år har vi valt att fokusera extra på inkludering i klassrummet – för att säkerställa att alla har samma möjlighet att komma till tals, säger Kristin Blom.
Har omfamnats internt
Modellen har flera syften, men ett av de viktigaste är att skapa en kultur som säkerställer fokus kring det som ska levereras i kunskapsuppdraget: undervisning, studiero, lärande och måluppfyllelse. Trots att modellen innebär många delmoment – resultatanalys, årsklocka, processkarta och observationsschema – har den mottagits med stor positivitet från arbetslagen.
– Det här är något som underlättar arbetet som alla redan gör. Nu har vi bara fått en tydligare gemensamt språk och ett mer visuellt årshjul, säger Kristin Blom.
