Arbetet började med att det bildades en liten grupp som drog upp riktlinjerna för hur man skulle sköta Sex Sigma-utbildningen inom företaget.
– Vi bildade en styrgrupp med representanter från produktutveckling, produktion, inköp, marknadsföring och försäljning, förklarar Claes Britsman. Dessutom hade gruppen stöd från IT-, finans- , personal- och kommunikationsavdelningen.
Utbildningssatsningen var omfattande. Totalt har närmare 3 500 medarbetare fått någon typ av utbildning i Sex Sigma. Efterhand fick ungefär 20 personer en master blackbelt-utbildning. Egna master blackbelt-utbildade är en av framgångsfaktorerna för Volvos Sex Sigma-arbete.
Varje master blackbelt-utbildad ansvarar för ungefär tio stycken blackbelt-utbildade som de caochar.
Det finns ungefär 200 blackbelt-utbildade och de fungerar som projektledare för förbättringsprojekten. Varje blackbelt-utbildad har två projekt igång samtidigt. I förbättringsgrupperna ingår normalt mellan fem och tio personer. Till varje förbättringsprojekt finns det också en champion-utbildad. Den personen hjälper till med att välja ut och definiera förbättringsuppdraget. Tillsammans med den master blackbelt-utbildade skriver champion ett uppdragsbeslut och en målsättning för förbättringsprojektet.
Volvo har sammanlagt ungefär 400 förbättringsprojekt igång just nu. Totalt har man, sedan arbetet med Sex Sigma började, startat över 1 000 projekt och avslutat drygt 500.
Projekten initieras vanligtvis från två håll inom organisationen. Dels från ledningsgrupperna för respektive enhet inom Volvo personvagnar. Där väljer de ut problem som passar att lösas med Sex Sigma-metoden. Dels från kundproblem som Volvo systematiskt fångar upp.
– Dessutom kommer det en hel del idéer spontant från organisationen, säger Claes Britsman.
För att ett förbättringsprojekt ska startas har Volvo satt upp ett antal grundkrav. Ett är att det ska minska felen med 70 procent. Ett annat är att det inte får ta längre än fyra till sex månader att lösa. Dessutom ska resultatet vara mätbart och generera data.
De flesta projekt handlar om produktionen eftersom de är synliga och lätta att hitta, men även inom eftermarknaden finns det många förbättringsprojekt.
– Att hitta bra projekt var ett problem till en början, berättar Claes Britsman. Men nu har vi ett jämt inflöde av förbättringsprojekt och vi har till och med lite kö nu.
Volvo har tjänats stora pengar på sitt Sex Sigma-arbete. Just nu gör man en årlig besparing på närmare en miljard kronor. Men hur stor besparingen blir i framtiden är svårt att veta eftersom ett förbättringsprojekts besparingseffekt bara kan räknas i max tre år.
– Det finns en avsevärd potential i ett förbättringsarbete med Sex Sigma, säger Claes Britsman. Jag trodde att besparingarna skulle mattas av i år, men trenden är att vi fortfarande hittar riktiga guldkorn bland förbättringsprojekten.
Fördelarna med Sex Sigma är enligt Claes Britsman många.
– Det är en filosofi, metod och ett verktyg i ett, säger han. det kan användas på en helt annan bredd än andra kvalitetsmetoder. Dessutom är det ett disciplinerat och logiskt arbetssätt som följer upp att förbättringen verkligen blir bra.
Internt inom Volvo har det kommit en del kritik mot att det tar för lång tid att lösa problemen med Sex Sigma-modellen när man upplever det som väldigt bråttom.
– Men med Sex Sigma löser problemet en gång för alla och dessutom kan vi nu lösa sådana problem som inte tidigare kunde lösa, säger Claes Britsman.
Ett problem med Volvos Sex Sigma-satsning är att för få chefer är utbildade i Sex Sigma.
– Att vi bara plockade enstaka personer ur ledningsgrupperna och skippade stora delar av chefsledet är ett litet problem eftersom förståelsen för arbetet blir mindre, förklarar Claes Britsman.
publicerad 3 oktober 2003