VR i industrin får både ris och ros

Det blir allt vanligare med digitala verktyg för både upplärning och rutinarbete inom tillverkningsindustrin. Verktygen brukar kallas automatiserat kognitivt stöd (AKS) och bygger på tekniker som förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR).

Men samtidigt som AKS anses ha en rad positiva effekter på arbetsmiljön så kommer också signaler om negativa aspekter. En av de största riskerna som forskarna ser med AKS-användningen är att operatörerna av verktygen riskerar att få försämrad förståelse av sina arbetsuppgifter.

Det är väl känt inom kognitionsvetenskaplig forskning att ökat stöd i många fall leder till försämrad inlärning. Tillgången till information gör att minnet används mindre, och då vilket i sin tur försämrar inlärningen.

Forskning runt digitala hjälpmedel

Den ökade användningen av AKS kan leda till att operatörerna blir beroende av verktygen och lär sig arbetet sämre, vilket i sin tur kan leda till att de får sämre förmåga att lösa problem som uppstår.

Ett projekt vid Högskolan i Skövde har nu fått 4,8 miljoner kronor för att ta fram en vägledning för hur de digitala verktygen bör användas i tillverkningsindustrin. Projektledare är Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi.

– – Vi tror att det är oerhört viktigt att vi ökar förståelsen för hur AKS påverkar arbetstagarens kognitiva arbetsmiljö innan dessa system rullas ut i stor skala på arbetsplatser i Sverige och runt om i världen, säger Erik Billing i ett pressmeddelande.

Minska behovet av stöd

Riktlinjerna ska leda till system som underlättar inlärning, minskar användarens behov av stöd och bidrar till känsla av delaktighet och användarinflytande för de medarbetare som använder systemen. Både avlastning och utmaning i ett, är syftet.

– Målet är en arbetssituation som inte upplevs stressande men som samtidigt erbjuder visst mått av utmaning och möjligheter att lära sig nya saker, kommenterar Erik Billing.