Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Yrkeshögskolan behöver mer transparens

Granskning Yrkeshögskolan förser arbetslivet med kompetens som saknas – men myndigheten som styr den behöver jobba på sin effektivitet och transparens vad gäller ansökningar från aktörer som vill bedriva utbildning. Det skriver Riksrevisionen i en ny rapport.

Yrkeshögskolan behöver mer transparens
Det är arbetslivets behov som styr utbildningarna vid yrkeshögskolan. Foto: Adobe Stock.

På det stora hela har yrkeshögskolan kommit att fungera så som intentionen var då den skapades år 2009: utbildningar bedrivs i nära samarbete med arbetslivet och med inriktning på bristyrken. De resulterar i en kompetens som inte uppnås genom universitet och högskolor. I rapporten konstaterar Riksrevisionen att de som genomgår utbildningarna i genomsnitt har en högre inkomst fyra år efter kursstart än jämförbara individer som inte gått utbildningen.

Stöder kvalitetsutveckling

Riksrevisionens tycker att kvalitetsgranskningen på Myndigheten för yrkeshögskolan har en utformning som stöder kvalitetsutveckling och att samarbetet mellan arbetsliv och utbildning fungerar. Myndigheten följer också upp sina kvalitetsgranskningar och använder dem som grund i nya beslut. Tillsynen över nya utbildningar fungerar väl, men det är få utbildningar som får en fördjupad tillsyn.

Kring hanteringen av ansökningar från aktörer som vill starta utbildningar ser man dock förbättringsmöjligheter.

Transparensen behöver öka

– I dagsläget är det i vissa fall svårt att förstå på vilka grunder som myndigheten har fattat beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Här bedömer vi att transparensen behöver öka, säger Jenny Lindblad, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

FAKTA

Utbildar för arbetslivet

Yrkeshögskolan tillkom efter ett riksdagsbeslut 2006. Inom yrkeshögskolan ges eftergymnasial utbildning till yrken där det finns arbetskraftsbrist och som inte kan tillgodoses inom universitet eller högskola. Yrken som utbildningen kan leda till är exempelvis lärarassistent, VVS-ingenjör eller specialistundersköterska, men även yrken inom hotell och restaurang eller övrig besöksnäring.

Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar statsbidrag och godkänner utbildningarna.

Riksrevisionen rekommenderar vidare att Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklar ett systematiskt arbete för att hantera potentiella jävsituationer och att motverka hot mot sitt oberoende. Till regeringen skickar man ett önskemål om en utredning kring om ansökningsförfarandet kan effektiviseras genom ett gemensamt ansökningsförfarande. Idag kan en sökande tacka ja till flera utbildningar samtidigt, vilket innebär att det blir tomma platser på vissa utbildningar.

Läs mer och ladda ned rapporten Yrkeshögskolan – ambitioner, styrning och uppföljning

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.