På det stora hela har yrkeshögskolan kommit att fungera så som intentionen var då den skapades år 2009: utbildningar bedrivs i nära samarbete med arbetslivet och med inriktning på bristyrken. De resulterar i en kompetens som inte uppnås genom universitet och högskolor. I rapporten konstaterar Riksrevisionen att de som genomgår utbildningarna i genomsnitt har en högre inkomst fyra år efter kursstart än jämförbara individer som inte gått utbildningen.
Stöder kvalitetsutveckling
Riksrevisionens tycker att kvalitetsgranskningen på Myndigheten för yrkeshögskolan har en utformning som stöder kvalitetsutveckling och att samarbetet mellan arbetsliv och utbildning fungerar. Myndigheten följer också upp sina kvalitetsgranskningar och använder dem som grund i nya beslut. Tillsynen över nya utbildningar fungerar väl, men det är få utbildningar som får en fördjupad tillsyn.
Kring hanteringen av ansökningar från aktörer som vill starta utbildningar ser man dock förbättringsmöjligheter.
Transparensen behöver öka
– I dagsläget är det i vissa fall svårt att förstå på vilka grunder som myndigheten har fattat beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Här bedömer vi att transparensen behöver öka, säger Jenny Lindblad, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
FAKTA
Utbildar för arbetslivet
Riksrevisionen rekommenderar vidare att Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklar ett systematiskt arbete för att hantera potentiella jävsituationer och att motverka hot mot sitt oberoende. Till regeringen skickar man ett önskemål om en utredning kring om ansökningsförfarandet kan effektiviseras genom ett gemensamt ansökningsförfarande. Idag kan en sökande tacka ja till flera utbildningar samtidigt, vilket innebär att det blir tomma platser på vissa utbildningar.
Läs mer och ladda ned rapporten Yrkeshögskolan – ambitioner, styrning och uppföljning