Inga produkter i varukorgen.
Kan lägre kostnader och ökat värde förenas?
Forskning Kräver högre medicinsk kvalitet större ekonomiska resurser? När Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, analyserar utvecklingen under en tioårsperiod har vårdkostnaderna stigit. Samtidigt visar analysen att traditionella finansiella mått sällan fångar hela bilden.
Mellan åren 2014 och 2024 ökade regionernas totala hälso- och sjukvårdskostnader från 250 till 420 miljarder kronor i löpande priser, vilket utgör en ökning med 68 procent. När hänsyn tas till regionernas pris- och löneutveckling samt befolkningens tillväxt och förändrade åldersstruktur återstår en reell kostnadsökning på 10 procent motsvarande knappt 37 miljarder kronor i 2024 års penningvärde.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det visar SKR:s studie av kostnadsutvecklingen i den regionala hälso- sjukvården under perioden 2014-2024.
”Kan inte titta på kostnaderna helt isolerat”
Parallellt med kostnadsökningen redovisas däremot också förbättrade medicinska resultat inom flera vårdområden. Douglas Knutsson, analytiker vid Sektionen för data och analys på Avdelningen för vård och omsorg på SKR och medförfattare till rapporten Hälso- och sjukvård i förändring, understryker att studien inte gör anspråk på att belägga kausala samband.
– Vi försöker inte hävda någon kausalitet eller bedöma om en kostnadsökning är rimlig i relation till vad den ger. Vår poäng är att man inte kan titta på kostnaderna helt isolerat utan att också väga in hur resultat och vårdinnehåll har utvecklats parallellt, säger Douglas Knutsson.
Tror du att det är möjligt baserat på rapporten att förena lägre kostnad med ett högre värde?
– Ja men det tror jag. Och det ser vi bland annat inom cirkulationsorganens sjukdomar. Där ser vi en sjunkande kostnad när vi tar hänsyn till demografin. Samtidigt ser vi att färre får hjärtinfarkt och stroke, och färre av dem som får de här allvarliga sjukdomarna dör av dem. Med det sagt fångar vi inte alla kostnader i rapporten.
Fakta
Siffror: vård som blivit bättre utan dyr prislapp
Cirkulationsorganens sjukdomar: Inom specialiserad hjärt- och kärlsjukvård ökade kostnaderna med 1 procent i fasta priser mellan 2014 och 2024
– Justerat för demografiska förändringar minskade kostnaden per invånare med 14 procent
– Under samma period minskade dödligheten inom efter hjärtinfarkt med 7 procent och dödligheten inom ett år efter stroke med 9 procent
– Utvecklingen förklaras bland annat av förebyggande insatser i primärvården (såsom blodtrycks- och blodfettssänkande behandling) samt kortare vårdtider i slutenvården
Genom att jämföra sjukdomsområden framgår det att högre kostnader inte utgör en generell förutsättning för förbättrade resultat, men att medicinsk innovation och utökade behandlingsuppdrag inom många områden har krävt mer resurser.
Hög kvalitet behöver inte hänga ihop med högre kostnader
Douglas Knutsson poängterar vikten av att analysera vården uppdelat per sjukdomsområde.
– Det varierar väldigt mycket mellan sjukdomsområden och högre kvalitet behöver inte alltid vara en följd av högre kostnader, men för att förstå utvecklingen måste man kolla på de enskilda områdena.
Enligt SCB:s nationalräkenskaper minskade regionernas produktivitet med 18 procent mellan 2014 och 2024. Det måttet bygger på att ställa totala kostnader mot rena volymer, såsom antalet vårdkontakter.
Den typen av beräkningar fångar dock inte att vårdens innehåll har förändrats. En vårdkontakt år 2024 innehåller till exempel ofta en mer avancerad bilddiagnostik, mer precissäkra provtagningar och mer effektiva läkemedelsbehandlingar än tio år tidigare.
– Om man bara tar kostnaden delat med antalet vårdkontakter ser det ut som att kontakten blivit dyrare och produktiviteten lägre. Men det kan handla om att kontakten innehåller insatser som ger mer värde för patienten. Om man bara fokuserar på antalet besök finns det en risk att man styr vården i fel riktning, säger Douglas Knutsson.
Fakta
Tre principer för hållbar vårdstyrning:
Douglas Knutsson sammanfattar tre principer för en långsiktigt hållbar vårdstyrning:
– Införa nya effektiva metoder: Ta tillvara medicinska och tekniska framsteg som möjliggör effektivare vårdformer.
– Kontinuerligt utvärdera: Följa upp befintliga behandlingsmetoder och arbetssätt systematiskt.
– Fasa ut lågvärdevård: Aktivt ta bort rutiner, undersökningar och behandlingar som saknar visad nytta för patienten.
För att ge utrymme åt nya medicinska metoder utan att de samlade kostnaderna ökar ohejdat lyfter SKR fram behovet av prioriteringar och utfasning av insatser med låg eller oklar patientnytta i relation till kostnaden.
Rapporten pekar framförallt på förekomsten av så kallad lågvärdevård som en resurstjuv.
– Om vi kan frigöra resurser från lågvärdevård och i stället använda dem där de gör mer nytta, så kan vi skapa större värde utan motsvarande kostnadsökning, säger Douglas Knutsson.
