Miljöpartiet: Kvalitet skapas inte av fler kontrollsystem

Miljöpartiet vill bland annat att statsbidragen räknas upp i takt med kostnadsutvecklingen. Partiet lyfter också bemanning, arbetsvillkor och kontinuitet som viktiga delar av kvalitetsarbetet.

– Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen och säkra den genom att räkna upp statsbidragen med kostnadsutvecklingen, stärka bemanningen och förbättra arbetsvillkoren. Fler ska få en fast läkarkontakt, elever ska möta behöriga lärare och äldre få kontinuitet i omsorgen. Vi vill också stoppa vinstjakt och detaljstyrning som tränger undan professionens ansvar.

Hur vill ni stärka möjligheterna för vård, omsorg och skola att arbeta långsiktigt med kvalitet och förbättring?

Långsiktighet kräver enligt Miljöpartiet mer förutsägbara ekonomiska villkor. Partiet föredrar indexerade statsbidrag framför tillfälliga satsningar och projektbidrag.

– Kvalitetsarbete kräver stabila spelregler, tid och möjlighet att lära av resultaten. Miljöpartiet vill ge kommuner och regioner långsiktiga och förutsägbara resurser genom indexerade statsbidrag, i stället för ryckiga projektbidrag och tillfälliga kömiljarder. Vi vill stärka professionernas inflytande, minska onödig administration och ge verksamheter bättre möjligheter att planera bemanning, fortbildning och utvecklingsarbete över flera år.

Partiet vill samtidigt göra olika förändringar inom skolan respektive vården och omsorgen.

– I skolan vill vi öka det statliga ansvaret för en likvärdig finansiering. Vi vill stoppa vinstjakten i skolan för att skolpeng ska gå till undervisning, stöd och elevhälsa. I vård och omsorg vill vi investera i arbetsmiljö, kontinuitet, betald vidareutbildning och fungerande samverkan.

Vad vill ert parti göra för att styrningen ska ge bättre förutsättningar för kvalitet i praktiken?

Miljöpartiet vill att styrningen i högre grad bygger på tillit till personalens kunskap. Staten ska enligt partiet sätta mål för kvalitet och jämlikhet, medan professionerna får större utrymme att avgöra hur arbetet genomförs.

– Styrningen måste utgå från tillit till dem som kan verksamheten bäst. Miljöpartiet vill minska detaljstyrning, minuträkning och rapporteringskrav som tar tid från kärnuppdraget. Staten ska sätta tydliga mål för jämlikhet och kvalitet, men personalen behöver större utrymme att använda sin kompetens och utveckla arbetssätten tillsammans med patienter, elever och brukare.

Bättre bemanning och arbetsvillkor är en annan del. Partiet vill bland annat genomföra ett arbetsmiljölyft och korta arbetstiden med bibehållen lön.

– Samtidigt krävs fler kollegor och hållbara villkor. Vi vill därför satsa på bättre bemanning och kompetensutveckling, införa ett arbetsmiljölyft med extra medel för att chefer och medarbetare tillsammans ska utveckla arbetsmiljön, samt korta arbetstiden med bibehållen lön. Kvalitet skapas genom tid, kontinuitet och kunnig personal – inte fler kontrollsystem.

Vilken roll tycker ni att uppföljning, data och mätning ska ha i utvecklingen av offentlig verksamhet?

Miljöpartiet ser uppföljning som viktig för att upptäcka skillnader och följa resultat, men vill undvika att mätningen i sig blir styrande. Partiet förespråkar mått som bättre speglar resultat, jämlikhet och kontinuitet.

– Uppföljning och data är avgörande för att upptäcka skillnader, följa resultat och förbättra verksamheter, men mätningen måste stödja kvalitet – inte bli ett självändamål. Miljöpartiet vill prioritera relevanta mått på resultat, jämlikhet, kontinuitet och brukarnas upplevelser framför enkla produktionsmått.

Partiet vill också att information ska kunna delas mellan olika system utan att samma uppgifter behöver registreras flera gånger.

– Data ska vara jämförbar och kunna delas säkert mellan system, samtidigt som integritet och sekretess värnas. Personalen ska få återkoppling som går att använda i förbättringsarbetet, och uppgifter bör så långt möjligt registreras en gång. Det minskar administrationen och frigör tid för kärnuppdraget.

Miljöpartiet varnar samtidigt för mått som skapar ekonomiska incitament att prioritera patienter utifrån något annat än medicinska behov.

– Mått ska inte användas på ett sätt som gör att vården prioriterar de minst sjuka patienterna, för att det ger bäst flöden och därmed bättre ekonomiska resultat. Den som har störst behov av vård ska få vård först.