Det kan kvalitetschefen lära av GII 2026: ”Teknikutveckling, kvalitet och produktion måste hänga ihop”

Vi rankas dessutom som global etta inom både infrastruktur och näringslivets innovationsförmåga, och har världens högsta forskartäthet i förhållande till befolkningen.

Göran Marklund, Avdelningschef Strategisk omvärldsanalys på Vinnova, beskriver resultatet som ett styrkebesked för Sverige.

– Sverige har under lång tid byggt upp mycket starka förutsättningar för innovation. Vi har stora FoU-investeringar, stark forskning, innovativa företag och välutvecklade miljöer för samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Att Sverige återigen ligger i den absoluta världstoppen är inte överraskande, säger Göran Marklund.

Rapporten, som ges ut av FN-organet World Intellectual Property Organization, WIPO, analyserar länders innovationsförmåga och innovationsresultat utifrån omkring 80 olika indikatorer.

Göran Marklund tycker att index-rankningen speglar verkligheten men flaggar också för vad resultatet egentligen betyder i praktiken.

– Rapporten är framför allt ett mått på de samlade strukturella förutsättningarna och resultaten i innovationssystemet. Det säger mindre om vår förmåga att snabbt ställa om när den internationella konkurrensen förändras.

Global konkurrens och vikten av ekosystem

Därmed måste vi se på andra aspekter av vad bra och välfungerande innovation är för att se hela bilden.

– Det är en viktig skillnad just nu. Vi befinner oss i en period där USA, Kina, Sydkorea, Japan och flera europeiska länder kraftigt stärker sina satsningar på forskning, strategiska tekniker, AI, industriell kapacitet och säkerhet. Konkurrensen handlar inte längre bara om vem som har bäst forskning eller flest innovativa företag, utan alltmer om vem som kan omsätta ny teknik till produktion, investeringar och marknader i stor skala.

Hur kan kvalitets- och utvecklingsansvariga i svenska företag tolka rapporten för att säkerställa att deras interna processer hänger samman med det externa innovationsekosystemet?
– En viktig slutsats är att innovation i allt mindre utsträckning kan organiseras som en helt intern företagsprocess. För ett företag räcker det inte längre att ha en stark FoU-avdelning eller en bra intern innovationsprocess. Man behöver förstå och aktivt använda det ekosystem som finns runt företaget.

Förutom det ska innovation inte ses som ett projekt ”vid sidan av” utan det måste hänga ihop med övriga verksamheten, berättar Göran Marklund.

– Teknikutveckling, kvalitet, produktion, kompetensförsörjning, investeringar och affärsutveckling behöver hänga ihop. Det gäller inte minst när utvecklingen går snabbt inom exempelvis AI, avancerad digitalisering, kvantteknik, bioteknik och nya material. Företag kommer sällan att kunna bygga all relevant kunskap och infrastruktur själva. Jag tror därför att de företag som är bäst på att kombinera sina egna kärnkompetenser med externa innovationsmiljöer kommer att ha en viktig konkurrensfördel.

Systemkoherens och utmaningen att skala upp

Rapporten, GII 2026, framhåller också ”systemkoherens”, alltså att alla delar i ett system alla samverkar, som en viktig faktor för ledande innovationsekonomier.

Hur bra är Sveriges på systemkoherens och vad återstår?
– Jag tycker att begreppet systemkoherens är mycket relevant för Sverige. WIPOs slutsats är egentligen att det inte räcker att ha mycket forskning, bra universitet, kapital eller starka företag var för sig. Framgångsrika innovationssystem kännetecknas av att institutioner, kompetens, forskning, kapital, infrastruktur, företag och marknader hänger ihop och förstärker varandra.

Han menar att Sverige har en bra systemkoherens men att det fortfarande finns utvecklingspotential.

– I våra analyser ser vi framför allt utmaningar när forskning och tidig innovation ska föras vidare till demonstration, första kund och industriell eller samhällelig uppskalning. Det är egentligen kärnan i systemkoherens, det vill säga att hela systemet fungerar väl från spetsforskning och innovation till investeringar, marknad och uppskalning.

Sveriges totala resultat bygger på goda resultat i indexets sju huvudområden. Vi intar bland annat förstaplatsen i världen inom två av dessa områden: infrastruktur samt näringslivets innovationsförmåga.

Därutöver mäter mätningen topplaceringar inom flera andra delområden: humankapital och forskning där Sverige placerar sig på femte plats globalt, kunskaps- och teknikresultat där Sverige hamnar på fjärde plats.

Tre varningsflaggor för framtiden

I det stora hela ser kan Göran Marklund identifiera tre varningsflaggor för framtida utmaningar baserat på större mönster i innovationsrapporten.

– Det första handlar om förmågan att omsätta våra mycket stora kunskaps- och FoU-resurser i produktivitet och ekonomiskt värdeskapande. Här behöver vi ställa frågan om vi får tillräckligt stora effekter i form av nya företag, produktivitet, teknikspridning och konkurrenskraft.

Den andra utmaningen är något som Marklund också kan se i övriga Europa. Nämligen att omsätta forskning och industriella tillgångar till snabbväxande företag, kommersialiserad teknik.

– Det tredje gäller skala. Sverige har mycket innovationsintensiva miljöer, men vi är ett relativt litet land. WIPOs klusteranalys illustrerar det ganska väl. Stockholm har avancerat till plats 30 bland världens största vetenskaps- och teknikkluster, medan Göteborg ligger kring plats 100. Samtidigt är svenska miljöer mycket starka relativt sin storlek. Det betyder att Sverige behöver bli ännu bättre på att koppla våra miljöer till europeiska och globala värdekedjor, marknader, kapital och forskningsmiljöer.

– Jag tycker egentligen att den viktigaste slutsatsen av GII 2026 är att Sveriges utmaning är att få de redan starka delarna att hänga ihop ännu bättre och omsättas snabbare i innovation, investeringar och samhällsekonomiskt värde.