Inga produkter i varukorgen.
Henrik Eriksson: ”En ändlös loop av verksamhetsinveckling”
Ledningsmodeller Hur kan ett svenska badhus vara dyrare än en månlandning? Det frågar sig Henrik Eriksson, professor i industriell ekonomi och ledarskapsforskare, i DN-debatt. Där pekar han på organisationsformen som "den sista fristaden för diktatur i Sverige".
I lördags tog ledarskapsforskare och professor i industriell ekonomi, Henrik Eriksson, till skrivbordet och uttryckte sin frustration: ”Aldrig förr har så många arbetat så hårt och åstadkommit så lite”, löd rubriken på debattinlägget i Dagens Nyheter.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Med hänvisning till badhuset-bygget i Kiruna med en prislapp på över miljarden frågar sig Eriksson hur det är möjligt att ett svenskt badhus kan vara dyrare än Indiens rymdprojekt som satte en sond på månen för dryga 800 miljoner kronor.
Boven som utpekas i debattinlägget är den ”byråkratiska geggan” som tagit fasta i Sveriges ledningsmodeller. Eriksson liknar organisationsformen med ett kastsystem från förra årtusendet där beslutsfattarna kommit allt för långt ifrån kärnverksamheten och innovationen stagnerat.
I ett inlägg på Linkedin summerar Henrik Eriksson sina lösningsförslag från debattartikeln:
- Medarbetare och team ska själva utforma sitt arbete och sätta mål.
- Operativa enheter bör vara små, autonoma och ansvariga för intäkter samt kostnader.
- Samordning sker genom samarbete snarare än centralisering.
- Ledare väljs av de ledda.
- Centrala staber är små och direkt ansvariga inför affärs- eller verksamhetsområden.
- Medarbetare i kärnverksamheten har både kompetens och incitament att tänka som ägare.
I kommentarsfältet väcker innehållet reaktioner, en av dem som väljer att svara är Ylva Sandström, ordförande i svenska distriktläkarföreningen, som skriver:
”Jag har som distriktsläkare i regiondriven vård i Stockholm fem lager chefer mellan mig och sjukvårdsdirektören i SLSO och ovanför henne ytterligare några nivåer till regionledningen. Jag har blivit approachad av poltiker som behöver verklighetsförankring- vilket jag gärna ger! – men hade jag inte varit facklig hade jag inte kunnat ge det ”eftersom det inte ingår i mina arbetsuppgifter”
En annan, organisationspsykolog Johan Grant, skriver att han håller med om Erikssons analys men att han sätter sig mot slutsatsen. I stället är det avsaknaden av en ”sund hierarki, byggd på ansvarsprinciper” som ställt till det i Sverige, menar han.
Lennart Gidlöf, ordförande i svenska kommittén för utveckling av Iso 9001, tillägger också i debatten:
”Ett underliggande men fundamentalt fenomen är att det är mer lönsamt att köpa och slå ihop företag för att sedan sälja dem ÄN att driva och utveckla företag.”
