LISTA: de hade väsentliga brister i årsredovisningen

Rapportering 22 av 221 myndigheter hade väsentliga brister i sina årsredovisningar, enligt Riksrevisionen. Se listan på alla myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse och varför.

LISTA: de hade väsentliga brister i årsredovisningen
Foto: Adobe stock

Ifall en årsredovisning har väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse i stället. Under 2024 gav Riksrevisionen ut rekordmånga modifierade revisionsberättelser – 25 stycken.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

År 2025 har antalet sänkts till 22 vilket myndigheten fortfarande bedömer vara en hög siffra. I enlighet med det ser Riksrevisionen nu att förbättringsarbeten ”bör genomföras” vid flera av myndigheterna.

– Regeringen behöver ha tillförlitlig information om myndigheternas verksamhet och resursanvändning för att kunna styra Sverige såsom riksdagen beslutat. Därför är det viktigt att årsredovisningarna är korrekta och lever upp till kraven på god redovisning, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

De vanligaste felet i årsredovisningarna är att myndigheterna inte återrapporterat i den utsträckningen som regeringen krävt och att myndigheterna gått utanför sina ekonomiska ramar.

Årsredovisningarnas brister:

  • Folke Bernadotteakademin, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design och Statens veterinärmedicinska anstalt har inte återrapporterat sin verksamhet till regeringen som de borde.
  • Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens försvarshistoriska museer, Universitets- och högskolerådet och Utbetalningsmyndigheten har överskridit sina ekonomiska ramar.
  • Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, och Upphandlingsmyndigheten har inte fördelat sina intäkter och kostnader så att de stämmer överens med verksamheternas olika delar. Myndigheten för trossamfund har dessutom inte förklarat varför intäkter och kostnader förändrats över tid.
  • Sametinget har fördelat sina kostnader fel för två verksamheter, samt ej förklarat väsentliga förändringar av intäkter och kostnader.
  • Statens institutionsstyrelse har inte förklarat varför bara drygt halva anslaget till en satsning på att bygga ut verksamheten har använts.
  • Ledningen för Mälardalens universitet uppger att den interna styrningen och kontrollen varit betryggande under hela året. Riksrevisionen gör en annan bedömning.
  • Försvarshögskolan har inte redovisat rektors skattepliktiga ersättningar och andra förmåner korrekt.
  • Kärnavfallsfonden saknar underlag för delar av en post i balansräkningen.
  • Myndigheten för arbetsmiljökunskap saknar underlag till delar av informationen i resultatredovisningen.
  • Post- och telestyrelsen (PTS) har inte redovisat återkrav för bredbandsstöd.
  • Exportkreditnämnden och Högskolan Väst har fel i sina redovisningar av avgiftsfinansierad verksamhet.
  • Skolverkets har för höga lån hos Riksgälden i förhållande till värdet på anläggningstillgångarna.
  • Transportstyrelsen har ett redovisningsfel i sin finansieringsanalys.
  • Moderna museet får en reservation på grund av för sent inlämnad årsredovisning.

    Källa: Riksrevisionen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste