Inga produkter i varukorgen.
ICA omprövade sina metoder – lärdomarna efter 14 år med Lean
Lean
För omfattande utbildningar, bristande uppföljning och svårigheter att få förändringar att hålla över tid. ICA:s arbete med Lean har inte varit utan utmaningar. Nu arbetar företaget med ett nytt effektiviseringsprogram där butikernas behov och långsiktiga resultat får större utrymme.
– Arbetet får inte bli för beroende av enskilda eldsjälar, berättar ICA:s kompetensledare Lennart Dalwér.
Lennart Dalwér har över 40 års erfarenhet av livsmedelsbranschen, varav 26 inom ICA. I dag ansvarar han för utvecklingen av ”Ledande Butiksdrift” och leder ett team av konsulter som arbetar med verksamhetsutveckling i ICA-butiker runt om i landet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Under Lean Forums konferens Framgångsforum berättade han om företagets förbättringsarbete sedan 2012 och de lärdomar som har format utvecklingen.
När ICA började utveckla sitt systematiska förbättringsarbete hämtades inspiration från bland annat industrins Lean-metoder. Efter nio månaders tester togs ett koncept fram som började införas i 16 butiker under 2013. Men ambitionsnivån visade sig snart vara för hög.
– Vi hade ju byggt ett monster om man tittar på det nu i efterhand, erkänner Lennart Dalwér.
Det ursprungliga upplägget omfattade 17 utbildningsdagar under fyra månader. Samma program användes oavsett butikernas behov och förutsättningar.
Utbildningen tog tid från den ordinarie verksamheten, kostnaderna blev höga och vissa butiker började ta genvägar. Dessutom var uppföljningen bristfällig, vilket gjorde det svårt att säkerställa att förändringarna levde vidare.
Draget: Anpassade arbetet efter butikernas behov
Erfarenheterna ledde till att ICA började omarbeta konceptet. Utbildningen delades upp i mindre delar som kunde anpassas efter respektive butik. Antalet konsulter minskades och genomförandet kunde fördelas över en längre period.
– Vi måste dela som vi lär, säger Lennart Dalwér.
Med det identifierades även flera återkommande effektivitetsproblem. Lennart Dalwér menar att sådant som överlager, onödiga rörelser och omarbete är tre av de största formerna av slöseri i butikerna.
Överlager pekas ut som det största problemet. När butikerna köper in för mycket varor skapas merarbete genom extra hantering, förflyttningar och förvaring.
– Vi tar hem för mycket varor, i förhållande till vad vi säljer, säger han.
För att minska slöseriet har ICA bland annat arbetat med standardiserade arbetsmoment, tydligare ansvarsfördelning och effektivare varuplockning.
Nytt program ska ge långsiktiga resultat: ”Hjälpa butikerna att lyckas på egen hand”
Under 2025 introducerade ICA ett nytt effektiviseringsprogram, där flera av företagets kompetensområden samarbetar kring butikernas utveckling.
Arbetet inleds med en kartläggning av butikens ekonomiska situation, självskattningar och djupintervjuer med ledning och medarbetare. Därefter tas en gemensam handlingsplan fram.
Insatserna kan pågå under sex till femton månader, beroende på butikens förutsättningar.
En viktig förändring är att konsulterna följer butikerna under en större del av genomförandet. Tidigare låg tyngdpunkten på utbildning, medan det nya arbetssättet också omfattar rådgivning och uppföljning.
– Vi ska också hjälpa butikerna att lyckas på egen hand, säger Lennart Dalwér.
Handlarna behöver själva se nyttan
En särskild utmaning är ICAs organisationsmodell. Eftersom handlarna driver självständiga företag kan de också välja att avstå från de centralt erbjudna förbättringsinsatserna.
– Vi kan inte gå in och säga att ”de ska göra det här”, slår Lennart Dalwér fast.
ICA behöver i stället kunna visa vilken nytta förändringarna kan ge. Det görs i dag bland annat genom ekonomiska analyser och jämförelser med liknande butiker.
Lennart Dalwér framhåller vikten av att förbättringsarbetet inte får vara beroende av enskilda eldsjälar.
– Det skapas egentligen av att många människor gör rätt saker lite bättre varje dag.
