Experten: Internkontrollen sviker i offentlig upphandling

Medan fredagsstämning råder är samtalens innehåll i seminariesalen minst sagt rotade kvar i jobbveckan. Meningar som ”vi skickade precis in vår remiss” och ”tack för att ni svarade på enkäten!” strös omkring bland publiken i talarsalen.

På namnbrickorna syns personer från Justitiedepartementet, LO, SKR och Företagarna.

Korruptionen är bara toppen av ett isberg

Den gemensamma nämnaren är att alla vill komma till botten för hur vi ska dra upp korruptionen med rötterna i Sveriges offentliga upphandlingar.

Hans slutsats från händelsen är att korruption vi känner till är endast toppen av ett isberg:

– Det här upptäcktes av en slump av media, och det är nästan alltid media som hittar korruptionen. Det är sällan internrevisionen eller en controller som upptäcker dessa fel.  Jag tror att vi har vansinnigt mycket mer korruption än vad vi känner till.

Med över 1 000 miljarder skattekronor i omlopp varje år utgör offentlig upphandling i Sverige en gigantisk marknad. Samtidigt har våra offentliga upphandlingar en utmaning när det kommer till att hålla tätt gentemot korruption och oseriösa aktörer.  

SKR: Kompetensen kring välfärdsbrottslighet är låg

Medan Riksrevisionen synar myndigheternas interna kontrollmekanismer arbetar Statskontoret med att etablera en nationell upphandlingsdatabas för att skapa insyn.

Parallellt har Upphandlingsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten inlett ett treårigt regeringsuppdrag för att hjälpa landets 290 kommuner att identifiera välfärdsbrott och fusk i leverantörsleden.

På europeisk nivå stundar också en storreglering: EU-kommissionens nya förslag vill ersätta tidigare direktiv med en direkt gällande förordning. Målet är full digital spårbarhet från annons till sista faktura, kombinerat med livstidsavstängning från offentliga upphandlingar för företag som fälls för korruption eller utnyttjande av arbetskraft.

Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), belyste verkligheten ute i landet. Hon framhöll att förutsättningarna skiljer sig enormt mellan kommuner. Medan storstäder som Stockholm har goda resurser, kan en mindre kommun ha en enda person som samtidigt fungerar som inköpschef, jurist och brottsförebyggande samordnare

– Kompetensen kring dessa frågor är generellt sett låg. Vilken utbildning har inköpare idag i frågor om välfärdsbrottslighet och kontroller? Vi kanske borde börja där, för det behövs en helt annan kompetens.

Gällande EU:s nya regelförslag påpekade Christina Kiernan att det ofta krävs att ett brott polisanmäls, utreds, leder till åtal och slutligen en fällande dom för att en leverantör ska kunna uteslutas.

När det gäller Upphandlingsmyndighetens uppdrag att stötta kommunerna efterlyser SKR enkla och praktiska lösningar.

– Vi hoppas att det ska finnas någon att fråga, och att man inte fastnar i att man måste ha tillgång till 25 eller 35 olika system och en jättelång checklista

Henrik Grönberg, senior jurist och uppdragsledare på Upphandlingsmyndigheten, berättade om det treåriga regeringsuppdrag som myndigheten bedriver tillsammans med Ekobrottsmyndigheten för att stötta kommunerna i kampen mot välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet

I myndighetens behovsanalys lyfts sekretesshinder, informationsdelning och behovet av mer samordnade kontrollsystem. Henrik Grönberg underströk särskilt vikten av struktur i avtalsuppföljningen:

– Det handlar om att utforma avtalsvillkor som faktiskt går att följa upp, göra en riskanalys för att se vad som är viktigast att granska, och skapa en tydlig organisatorisk utveckling kring vem som gör vad

Beröm för EU-reform men Sverige saknar digital infrastruktursystem

Han betonade också det måste finnas möjligheter att dela den erfarenheten och informationen med andra ifall en myndighet vidtar åtgärder mot en leverantör under en avtalsperiod.

Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv, gav EU-kommissionens nya reformförslag ett mycket högt betyg.

– Det nya förslaget innebär full spårbarhet och kraftfulla verktyg för att utesluta oseriösa aktörer. Annonsdata ska finnas kvar och vara sökbar i ett europeiskt ”data space” så att man kan se vilka aktörer som har avtal med vilka i hela Europa.

Avslutningsvis lyfte Ellen Hausel Heldahl att Sverige idag saknar en gemensam digital infrastruktur och standard för upphandlingsdata. Till skillnad från grannländerna Finland och Norge saknar Sverige den ”digitala järnväg” som krävs för att sömlöst koppla samman myndigheternas ekonomisystem med framtidens europeiska databaser