”Kriget påverkar fler än jag kunde ana”

När du läser det här har Ryssland och Ukraina förhoppningsvis närmat sig en lösning. Men när jag skriver det här tycks den lösningen tyvärr vara väldigt långt borta och oron över utvecklingen är stor.

Det blev tydligt inte minst på vårt event Förändringsledningsdagen, som hölls nu i mars. Jag frågade åhörarna om de verksamheter som de jobbar i på något sätt drabbats av kriget. Jag anade att vi skulle få en del ja. Men jag trodde väl aldrig att de skulle bli så många!

Nästan 80 procent av de svarande sa att de drabbas på ett eller annat sätt. Är det inte handelsrestriktioner så är det flyktingar som kommer till våra gränser och som behöver hjälp av våra myndigheter och verksamheter.

Det sätter ljuset på det som vi så ofta pratar om – vikten av att omvärldsbevaka och att kunna ställa om verksamheten snabbt i takt med att omvärlden förändras. Precis som det varit de senaste åren med pandemin. Om än på ett annat sätt.

Förhoppningsvis har pandemin gjort oss bättre förberedda den här gången. Så var det i Kalix vid cyberattacken. När jag intervjuade kommundirektör Maria Henriksson om arbetet för att återställa kommunens samlade datasystem, berättade hon hur det långvariga stabsarbetet under pandemin hjälpte dem att snabbt ta itu med även en attack från ett annat land. Samarbetet sitter som en smäck.

Så ser det förhoppningsvis ut på många håll i landet. För nu är det fullt upp igen. På myndigheter uppdateras krigsplaceringar av medarbetare, på andra försöker man lindra effekterna när ordinarie handelsvägar strypts. Läs om de viktigaste lärdomarna från Kalix på sidan 18.

Mitt i allt detta lever den på lång sikt allra viktigaste frågan vidare, om än lite i skymundan just nu: klimathotet. Leo Olsson skriver i det här numret extra mycket om hur kvalitet och hållbarhet går hand i hand. Eller som Martin Kurdve, företagsutvecklare på forskningsinstitutetRise, säger: »Kvalitet är miljöns bästa vän!« Läs mer om gröna förbättringar och annat på sidan 22.

Jag tänker ofta på skillnaden mellan hur det var för min generation som växte upp i en tid då diktaturerna föll, jämfört med dagens unga som ser diktaturerna vinna mark runt. Det viktigaste vi äldre kan göra är att aldrig sluta bry oss om deras framtid. Oavsett om det handlar om klimatet eller demokratin.

Yasemin Bayramoglu, chefredaktör