Så får Skanska ordning på bygget – fyra frågor styr varje arbetsdag

På väggarna finns ritningar som visar var de olika yrkesgrupperna arbetar. Informationen ska vara aktuell och lätt att ta till sig för alla som deltar i produktionen.

– Fokus har varit på att ha rätt information på rätt ställe. Det ska vara lättillgängligt för produktionen, säger Sofia Ternby.

Arbetet med taktplanering, visuell styrning och daglig uppföljning ledde också till att Skanska nominerades till Årets Leanbyggare för Projekt Olivin.

Delade upp byggnaden i arbetszoner

I Projekt Olivin arbetar Skanska med taktplanering som en del av sitt leanarbete. Metoden innebär att produktionen delas upp i återkommande arbetsmoment som utförs i en bestämd ordning och takt.

Patrik Wiik, projektchef på Skanska, berättar att projektgruppen började med att identifiera zoner med ungefär lika stor arbetsmängd. Därefter planerade de vilka aktiviteter som skulle genomföras i varje zon och i vilken ordning aktiviteterna skulle genomföras.

Julia Rahm beskriver hur upplägget fungerar för yrkesarbetarna. En rörinstallatör kan exempelvis börja i en zon på måndagen, arbeta där under veckan och sedan lämna över till nästa yrkesgrupp.

Enligt Julia Rahm är en viktig fördel att tidsplanen blir enklare att förstå. I stället för att leta i omfattande dokument kan medarbetarna se hur aktiviteterna följer på varandra.

– Man ser när aktiviteter ska genomföras och var de ska genomföras.

Följer upp arbetet och löser störningar

För att kontrollera att produktionen följer takten genomför Skanska dagliga ronder och veckovisa tidsplaneronderingar. Observationerna tas vidare till möten med arbetsledning och underentreprenörer.

– Det är ju en sak att ta fram en taktplan, men att följa upp den och säkerställa det här förutsägbara och kontrollerade flödet är ett annat arbete, säger Julia Rahm.

Projektgruppen använder också en rullande treveckorsplan som visar vilka aktiviteter som ska utföras i byggnadens olika delar. På så sätt kan de se vilka arbetsmoment som närmar sig och vilka hinder som behöver hanteras.

När någon tar upp en störning på morgonmötet går gruppen igenom vilka som berörs, vem som ska lösa problemet och när det ska vara åtgärdat.

– Vi har varit väldigt noga med att identifiera störningar, vilka berör det, vem är mest lämpad att ta ansvar för att lösa det och när ska det vara löst, säger Sofia Ternby.

Det är särskilt viktigt eftersom en försening i en zon kan påverka nästa yrkesgrupp som ska ta över arbetsytan.

– Om jag är sen nu påverkar både min takt framåt och de som står bakom mig, säger Sofia Ternby.

Skanska har följt upp antalet identifierade och åtgärdade störningar. Enligt projektgruppen har de kunnat lösa problemen i ungefär samma takt som de upptäckts.

Morgonmötena har också blivit ett sätt att stärka samarbetet mellan yrkesgrupperna. Patrik Wiik lyfter fram hur deltagarna lär känna varandra och får en bättre förståelse för varandras arbete.

– Vi tilltalar varandra med namn, otroligt viktigt.

Material levereras efter behov

Även materialleveranserna följer takten i produktionen. Varje underentreprenör får ta in det material som behövs för nästa veckas arbete, i stället för att lagra stora mängder på byggarbetsplatsen.

Syftet är att minska onödiga materialförflyttningar och hålla arbetsytorna fria. Det har varit särskilt viktigt i Projekt Olivin, där utrymmet runt byggnaden är begränsat.

– Man minimerar den här onödiga flytten av material som kostar både tid och pengar, säger Sofia Ternby.

Digitala verktyg hjälper till att upptäcka avvikelser

Skanska har också använt digitala verktyg för att följa upp produktionen. Varje vecka har projektgruppen dokumenterat byggarbetsplatsen med en 360-graderskamera.

Bilderna gör det möjligt att gå tillbaka och se hur olika delar av byggnaden såg ut vid en viss tidpunkt.

– I stället för att fyra personer ska gå ner, sätta på sig skyddsutrustning, gå ut på sajten och titta, kan man bara ta upp skärmen och se hur det ser ut idag, berättar Sofia Ternby.

Projektet har även testat AI-assisterad bildanalys. Genom att jämföra bilderna med tidsplaner, ritningar och digitala modeller kan systemet hjälpa till att identifiera avvikelser.

Sofia Ternby beskriver hur tekniken kan användas för att rikta uppföljningen mot de delar av produktionen där något inte går enligt plan.

– I stället för att gå på stora ytor och leta efter vad som inte är klart kan systemet säga att allt det där är klart på ett plan.

Vill involvera underentreprenörerna tidigare

Enligt Skanska har taktplaneringen gett bättre kontroll över produktionen och gjort det möjligt att förbättra arbetsmomenten efter hand. När samma yrkesgrupp utför liknande arbete i nästa zon kan den dra nytta av erfarenheterna från föregående vecka.

– Vi har haft ett kontinuerligt lärande mellan takterna, säger Patrik Wiik.

Projektgruppen lyfter också fram bättre samordning, lägre kostnader och en förbättrad arbetsmiljö. Genom att färre yrkesgrupper arbetar samtidigt på samma yta har arbetslagen kunnat arbeta mer ostört, samtidigt som ansvarsfördelningen blivit tydligare.

Inför kommande projekt vill Skanska utveckla utbildningen och skapa en större gemensam förståelse för taktplanering. En annan lärdom är att involvera underentreprenörerna tidigare.

– Att involvera entreprenörerna i ett tidigare skede så att de verkligen får vara med och lägga takten, säger Julia Rahm.