Inga produkter i varukorgen.
Ris och ros riktas mot produktivitetsförslagen
Effektivisering Produktivitetskommissionens omfattande förslag, hela 301 stycken, för ökad tillväxt har nu varit ute på remiss. Kvalitetsmagasinet går igenom rapporterna och ett urval av svaren från remissinstanserna.
Rosenbad. Foto:
Ninni Andersson/Regeringskansliet, Adobe stock.
År 2023 tillsatte regeringen Produktivitetskommissionen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Som namnet antyder är uppdraget att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten, identifiera hinder för ökad produktivitet och lämna förslag på hur produktiviteten kan stärkas i både privat och offentlig sektor.
När delbetänkandet ”Goda möjligheter till ökat välstånd” presenterades våren 2024 innehöll det över 113 förslag och bedömningar. Bland annat föreslogs skärpta krav på myndigheters konsekvensutredningar samt en utvecklad och mer stringent regelskrivningsprocess.
I höstas presenterades slutbetänkandet ”Fler möjligheter till ökat välstånd”, som fokuserar på teknisk utveckling, forskning och innovation, kompetensförsörjning, kapitalförsörjning och konkurrens. I rapporten beskrivs nuläget i offentlig sektor som att administration i allt högre grad tränger undan kärnverksamheten:
”Sammantaget tycks empiri från olika delar av den offentliga sektorn stödja tesen att den administrativa delen av verksamheten växer på bekostnad av kärnverksamheten.”
Den 4 februari var sista svarsdag för de totalt 182 remissinstanserna. Kvalitetsmagasinet har gått igenom ett urval av svaren.
Det säger remissvaren: ”För många förslag”
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är i huvudsak positiva till förslag som syftar till att minska den administrativa bördan och skapa mer långsiktiga planeringsförutsättningar. Däremot riktar organisationen kritik mot vissa delar, bland annat förslag kopplade till bostadsbyggande där strikta tidsgränser och skadestånd i planprocessen föreslås.
– Byggprocesser kan många gånger behöva bli effektivare. Kommunerna ska fortsatt ha ansvar för detaljplaner och markanvändning, samtidigt som vi välkomnar förenklingar när exempelvis syftet med en planerad byggnation ändras. Kvalitet, utformning och miljöpåverkan är fortsatt viktigt. Vi ska förenkla, men inte försämra, säger Carina Wutzler, SKR:s andra vice ordförande, i ett pressmeddelande.
Svenskt Näringsliv välkomnar kommissionens arbete men menar att det stora antalet förslag, totalt 301 stycken, riskerar att försvåra genomförandet. I sitt remissvar skriver organisationen att en tydligare prioritering saknas.
”Flera av förslagen är mycket små och detaljerade, medan andra är övergripande bedömningar och vaga. Mängden förslag skapar också problem vid genomförandet. Eftersom samtliga förslag sannolikt inte praktiskt sett kan genomföras, behövs en tydlig prioritering av vad som är viktigast.”
Organisationen pekar ut fyra prioriterade områden: kompetensförsörjning, infrastruktur, drivkrafter för jobb och investeringar samt effektiva regelverk.
Även Finansinspektionen delar bedömningen att regelgivningsprocessen behöver skärpas för att minska regelbördan. Samtidigt riktar myndigheten kritik mot förslaget att alla lagar och förordningar med betydelse för företag, individer eller offentlig sektor ska utvärderas inom fem år, då detta enligt myndigheten inte är ändamålsenligt.
Vetenskapsrådet är i sin tur kritiskt till att många av kommissionens förslag är bristfälligt beskrivna och att konsekvensanalyser ofta saknas helt eller delvis. Samtidigt ställer sig myndigheten positiv till de förslag som, enligt remissvaret, stärker forskningens kvalitet och främjar excellens.
