Välfärdsbrottsligheten beräknas kosta svenska skattebetalare flera miljarder per år. I Österåker beskrivs situationen i handlingsplanen som att kommunen år 2024 visat på relativt låga brottsnivåer men att det funnits problem med ökade bedrägerier mot äldre och tidiga tecken på ungdomsbrottslighet.
Stärkt systematiskt arbete mot välfärdsbrott – här är hela planen
Kvalitetsarbete Bakgrundskontroller vid nyrekrytering och riskbaserad granskning av entreprenörer blir ny vardag i Österåker. Kommunen inför skarpare verktyg mot arbetslivskriminalitet och felaktiga bidragsutbetalningar i hela koncernen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Ur handlingsplanen:
”Revisionen konstaterar att kommunens brottsförebyggande arbete i stort är
ändamålsenligt, men att arbetet mot välfärdsbrott behöver utvecklas.
Socialtjänst, skola, upphandling och kommunala bolag pekas ut som
verksamhetsområden där kontrollelement behöver stärkas.”
Den nya handlingsplanen mot välfärdsbrott ska gälla mellan 2026 och 2029 och tanken är att stärka det systematiska arbetet och så att alla ska dra åt samma håll.
– Det finns redan hög kunskap och ett stort engagemang i våra verksamheter. Handlingsplanen gör att vi kan ta vara på det arbete som pågår och arbeta ännu mer systematiskt och samordnat, säger Alexander Wigfors, säkerhetssamordnare i Österåkers kommun i ett pressmeddelande.
Systematiskt ansvar och ny roll för hela kommunkoncernen
Den nya planen omfattar hela kommunkoncernen, det vill säga nämnder, förvaltningar och bolag, och ska omsätta lagen till praktiken.
På politisk nivå har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret och följer upp arbetet årligen, medan nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att genomföra riskanalyser och integrera åtgärderna i sina verksamhets- och internkontrollplaner.
– Vi går från enskilda insatser till ett mer sammanhållet och långsiktigt arbetssätt. Med tydligare riskanalyser, kontroller och uppföljning kan vi upptäcka sårbarheter tidigare och stärka förtroendet för kommunens verksamheter, säger Alexander Wigfors.
Den operativa kärnan utgörs av kommunens säkerhetsamordnare mot välfärdsbrott, som samordnar insatserna internt, utvecklar utbildningar och fungerar som kontaktpunkt gentemot myndigheter som Polisen och Ekobrottsmyndigheten.
För att bygga en stark kontrollkultur införs en obligatorisk digital utbildning för medarbetare, med särskilt fokus på chefer, nyckelbefattningar och förtroendevalda. Utbildningen behandlar exempelvis risker vid upphandlingar, föreningsbidrag, otillåten påverkan och kriminella medhjälpare.
I det dagliga arbetet förstärks kontrollmiljön inom särskilt utsatta områden såsom upphandling, socialtjänst, skola och bidrag till civilsamhället.
Kommunen inför riskbaserade kontroller av leverantörer och utförare, skärper granskningen av föreningsbidrag samt genomför befattningsanalyser för anpassade bakgrundskontroller vid nyrekrytering.
Därtill utvecklas kontroller mot arbetslivskriminalitet i entreprenader samt riskbaserad miljö- och byggtillsyn. Arbetet integreras i kommunens samlade brottsförebyggande lägesbild och följs upp årligen via mätbara indikatorer som återkrav, avvikelser och polisanmälningar.
Det är blir nytt i Österåkers systematiska arbete:
- Tydlig ansvarskedja: Kommunstyrelsen bär det övergripande ansvaret och följer upp årligen, medan nämnder och bolag genomför lokala riskanalyser och åtgärder.
- Central samordning: Säkerhetsamordnaren mot välfärdsbrott leder arbetet, stödjer organisationen och sköter samverkan med externa myndigheter.
- Kunskapshöjning: Obligatorisk utbildning för anställda för att öka förmågan att upptäcka oegentligheter, korruption och interna risker.
- Skärpta kontroller: Riskbaserad granskning av leverantörer, bidrag och utbetalningar samt bakgrundskontroller vid rekrytering och insatser mot arbetslivskriminalitet.
- Integrerad uppföljning: Välfärdsbrott byggs in i ordinarie styr- och budgetprocesser, internkontrollplaner och den kommunala lägesbilden.
Källa: Handlingsplan mot välfärdsbrott i Österåkers kommun 2026 – 2029



