Stockholm stadsbibliotek skrotar stuprören: ”Nätverk med tydliga mandat”

– Men välläst kommer även den nya planen att bli! Vi skickar ut den fysiska biblioteksplanen till alla bibliotek, stadsdelsnämnder, fackförvaltningar med mera.

Jag läste att personerna i bilderna var faktiska medarbetare på stadens bibliotek?
– Ja, precis. Det var ett medvetet grepp för att belysa den kunskap och kompetens vi faktiskt har här på Stockholms bibliotek.

Strax innan Elisabeth Aquilonius tillträdde i mars 2026 publicerades den nya biblioteksplanen.

I planen ingår flera verksamhetsmål, som att ge stockholmarna mer att säga till om, att öka medvetenheten kring bibliotekets faktiska utbud och att göra biblioteken ännu mer relevanta för sina besökare.

Så har de knäckt stuprörs-koden

– Under de första veckorna i min nya roll har jag känt mig väl mottagen. Det har känts som ett bevis på att det finns ett förtroende för att jag ska leda oss i den nya riktningen i enlighet med nya planen.

Medan Elisabeth Aquilonius är ny i rollen är hon ett bekant ansikte i organisation där hon varit medarbetare på Stockholms bibliotek sedan 2011.

– Stockholms stadsbibliotek är Sveriges mest välbesökta kulturinstitution. Vi har en vardagsnära roll i folks liv och bidrar med offentligt rum för möten och utbyten som börjar bli försvinnande få i samhället, säger Elisabeth Aquilonius.

Stockholms 40 bibliotek är organiserade i åtta enheter. Men i stället för att ha ”isolerade öar”, som Elisabeth Aquilonius utrycker det, finns det flera nätverk med olika fokusområden. Exempelvis för it-frågor eller kommunikation.

– Nu har nätverken tydliga och dedikerade uppdrag och mandat. Nätverket som ansvarar för programplanering består till exempel av producenter från de olika biblioteken medan kommunikationssamordnare sitter i kommunikationsnätverket.

Nätverken kan ta egna beslut och är ett sätt att flytta mandaten till verksamhetens över 400 medarbetare. I en intervju med Magasin K berättade Elisabeth Aquilonius att det var i medarbetarnas ”vardagliga dialoger med stockholmarna som idéerna till utveckling finns”.

– Vår inställning är att vardagsnära beslut och verksamhetens utveckling bör baseras på den kontakt våra medarbetare har med stockholmarna. Samtidigt behöver vi också centrala gemensamma beslut. Båda måste finnas och jobba åt samma håll, det vill säga enligt vår nya plan.

Att förstå vad besökaren vill ha

Målet att ta med Stockholmarna i bibliotekens beslut sammanflätades under förra året med ett annat: att nå ungdomarna. I en kamp att besvara frågan som många försökt hitta, det vill säga: ”vad vill ungdomar egentligen ha?”, ledde biblioteken efter förmåga samtal med lokala ungdomar.

– Ett arbetssätt som följt undersökningen var att timanställda ungdomar för att agera som läsande förebilder för yngre barn och driva kulturell verksamhet som de själva och andra ungdomar önskar ta del av.

Rummet vi sitter i, Tranströmerbibliotekets ungdomsavdelning, har rad efter rad med böcker. Men också k-pop kvällar, läxhjälp och ”gaming” på fredagseftermiddagar. Ett av målen är att nå ut med bibliotekens utbud utöver bokraderna som de flesta ser framför sig.

– Vi har haft en process där vi frågade 300 stockholmare om vad biblioteken betydde för dem. Sedan fick medarbetare, politiker och samarbetspartners diskutera resultaten i workshops. Nu tar vi medarbetare nästa steg för att arbeta fram sätt för nå fram med budskapet till besökarna.

Den största utmaningen Elisabeth Aquilonius ser framför sig är att kombinera den storskaligheten i organisationen med det lokala inzoomade perspektivet.

Hur ska ni lösa det dilemmat?
– Att jobba med tydliga styrsystem, tydliga mandat som finns ute i organisationen och en ständig dialog om vart vi står och vart vi är på väg.