Krav på kvalitetssäkrad elevutveckling i nya läroplanen

En ny läroplan är på väg med målet att stärka kunskapsuppdraget i skolan. Samtidigt riktas kritik mot att en central del saknar systematik, nämligen hur elever utvecklas som individer.

Nicholas Murigu menar att dagens system i hög grad bygger på tillit till enskilda lärares och skolledares engagemang, snarare än på strukturerad och mätbar kvalitetssäkring.

Trots att elevhälsan är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete menar han att det fortfarande saknas tydliga verktyg för att följa upp elevernas personliga utveckling på ett strukturerat och likvärdigt sätt.

För kunskapsresultat finns etablerade verktyg: kunskapskrav, nationella prov, dokumentation och en rättslig grund för stöd på individnivå. Motsvarande struktur saknas för elevernas personliga utveckling, som i stället regleras genom mer övergripande riktlinjer.

Han menar att fler kartläggningar inte är tillräckligt, utan att det behövs ett system som gör det möjligt att följa progression på individnivå.

Han efterlyser därför ett tydligare nationellt ramverk. Det skulle innebära mätbara mål, gemensamma uppföljningsverktyg och tydlig dokumentation av elevens utveckling. Det skulle också ge en klarare rätt till stöd inom detta område.

Inför den nya läroplanen menar han att arbetet med elevernas personliga utveckling måste få samma tyngd som kunskapsuppdraget. Det kräver tydlig uppföljning, kvalitetssäkring och likvärdighet.

De föreslagna ändringarna i skollagen väntas träda i kraft den 1 juli 2028.