Inga produkter i varukorgen.
Riksrevisionen utreder brister i styrning bakom miljardsatsning
Kvalitetssäkring Beslutsfattande, styrning och samordning. Enligt Riksrevisionen finns det indikationer till att samtliga punkter brustit när staten utvecklade ett nytt system för välfärdsutbetalningar som regeringen själva nu överväger att skrota innan det tagits i bruk.
Foto: Pressbild.
Utbetalningar till välfärden uppgår årligen till över 800 miljarder kronor där Ekonomistyrningsverket tidigare beräknat att upp till två procent av dessa betalningar kan vara felaktiga – vilket motsvarar 16 miljarder kronor.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
2023 introducerades därför en ny lag som innebar att transaktionerna skulle gå via ett nytt system som innefattade ett transaktionskonto för att effektivisera och öka kontrollen över transaktionerna. Försöket till effektivisering kommer nu eventuellt att avvecklas av regeringen själv innan det tagits i bruk trots att Utbetalningsmyndigheten redan lagt ner över 175 miljoner kronor på utvecklingen.
– Vi ser tydliga indikationer på att statens hantering har haft brister i beslutsfattande, styrning och samordning, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett uttalande.
När riksdagen röstade för lagen 2023 fanns det redan då varningssignaler och utredningen som låg till grund för beslutet rekommenderade att systemet inte skulle införas innan grundliga nytto-, kostnads- och säkerhetsanalyser genomförts.
Resultatet blev en it-utveckling där Utbetalningsmyndigheten, i samverkan med flera andra myndigheter, behövde anpassa och bygga om komplexa system för att möjliggöra transaktionskontot.
Riksrevisionens granskning syftar till att undersöka om statens hantering varit effektiv och vilka lärdomar som kan dras för besluts- och implementeringsprocesser inför framtida reformer.
Riksrevisionens rapport planeras vara klar i januari 2027.
