Inga produkter i varukorgen.
Riksrevisorn: Brister i statlig effektivitet och redovisning senaste året
Revision Samhällsekonomiskt olönsamma infrastruktursatsningar och bristande cybersäkerhetsarbete är några av de viktiga iakttagelserna i riksrevisor Helena Lindbergs årliga rapport.
Helena Lindberg lämnar in sin sista årliga rapport som riksrevisor. Foto: Riksrevisionen
Varje år överlämnar Riksrevisionen en rapport till riksdagen med de viktigaste iakttagelserna från granskningen av effektiviteten i staten och av myndigheternas årsredovisningar.
– Min samlade bedömning är även i år att det behövs förbättringar på flera områden. Staten ansvarar för att skattebetalarnas pengar används effektivt, som riksdagen har bestämt och med ordning och reda i redovisningen. Tyvärr är det inte alltid så, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Riksrevisorns årliga rapport för 2024 visar bland annat följande:
- Regeringen valde inte de mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna till den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033. Åtgärder som bättre hade kunnat bidra till att nå de transportpolitiska målen valdes därmed bort.
- Elsystemet har påverkats negativt av beslut som baseras på bristande konsekvensanalyser.
- Flera myndigheter gör år efter år överskott på avgiftsbelagda tjänster, vilket innebär att de tar för mycket betalt.
- Fortsatta problem med att myndigheter överskrider sina ekonomiska ramar.
- Det ändrade säkerhetsläget medför problem vid redovisning av tillgångar.
- Bristande tillsyn av nödnumret 112 och förskrivningen av läkemedel har lett till försämrad patientsäkerhet.
- Många myndigheter har svårt att dela information med varandra, till exempel vid kontroll av bidragsgivning och i migrationsärenden.
- Utformningen av subventionerade anställningar leder till stor risk för missbruk, samtidigt som Arbetsförmedlingens kontroller inte är tillräckligt effektiva.
- Regeringens styrning av informations- och cybersäkerhetsarbetet brister, liksom många lärosätens arbete med att skydda värdefulla forskningsdata.
– Dessutom har det blivit alltmer uppenbart att staten enkelt skulle kunna förbättra dataflöden på flera områden. Det skulle inte bara bidra till en effektivare revision, det skulle även möjliggöra en effektivare styrning från regeringen sida, säger Helena Lindberg.
