Trafikverkets förbättringsarbete: ”Effektivisering är inte en teknisk fråga”

Det är denna typ av effektivisering som gör verklig skillnad: när organisationen inte bara sparar pengar, utan också ökar sin kapacitet.”

Medan de flesta av Kvalitetsmagasinets läsare nog skulle vara snabba på att skriva under på den mer omfattande beskrivningen av ”effektiviseringar”, menar skribenterna att myndighetsverige fortfarande behöver ställa om.

”Effektivisering är inte en teknisk fråga – det är en fråga om helhetssyn, samarbete och ansvar.”

Trafikverket är mitt i en sådan effektivisering.

Bakom ligger en eftersläpande omställning som missade startskottet och som nu fått ta igen på upploppet.

Sedan Trafikverkets bildning år 2010, då Banverket och Vägverket slogs samman, har myndighetens uppdrag vuxit i både omfattning och komplexitet där större samordning idag krävs av myndigheten.

År 2021 riktade Riksrevisionen kritik mot myndigheten för bristande kostnadskontroll och en uppföljning från Trafikanalys framhöll att spridda regelverk och otydlig styrning bidragit till problematiken med kostnadsökningar.

För att möta framtida behov driver Trafikverket därför förändringsarbetet ”Kraftsamling för ett närmare Sverige” sedan sommaren 2024.

Arbetet innebär bland annat en förflyttning mot en mer tillitsbaserad styrning, förenklade regelverk samt fler typritningar och standardlösningar för att kapa ledtider.

Riksrevisionen har i sin senaste uppföljning, under våren 2026, noterat framsteg i arbetet, och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv har tidigare beskrivit utvecklingen som ett skifte där kostnadskontroll och samhällsekonomisk nytta prioriteras högre än tidigare.

Tvärfunktionell samplanering ger rekordstora underhållsvolymer

Parallellt med styrningsarbetet redovisar Trafikverket att den tvärfunktionella samplaneringen ökat takten i underhållsarbetet på både väg och järnväg. Under 2025 byttes 106 växlar ut på järnvägen, vilket innebär en ökning med 80 procent jämfört med 2023. Samtidigt rustades 155 kilometer kontaktledning upp och 600 mil väg fick ny beläggning.

Under 2025 genomförde Trafikverket rekordstora underhållsåtgärder och nådde en tågpunktlighet på 88,6 %, enligt rapporten som redovisade Trafikverkets arbete med regeringsuppdraget: ”Vidtagna åtgärder och realiserade effekter kopplade till initiativet Kraftsamling för ett närmare Sverige”

Myndigheten uppger också att ledtiderna för planläggning av vägar och järnvägar har kortats med upp till ett år i vissa projekt.

– Vi ser nu konkreta resultat av vårt förändringsarbete. Trafikverket genomför fler åtgärder snabbare, med bättre framförhållning och ökad nytta för de som använder transportsystemet varje dag, sa Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket i ett pressmeddelande på Trafikverkets hemsida från tidigare i somras.

AI-analyser av kundtjänstärenden kapade telefonsamtal med 30 procent

Som en del i arbetet med att stärka kundfokuset använder Trafikverket AI-baserad text- och röstanalys för att transkribera inkommande ärenden till strukturerad data. Enligt myndigheten har analyserna använts för att utveckla informationen på webben, vilket i uppföljande mätningar bidragit till att antalet telefonsamtal om skadeärenden minskat med 30 procent.

– De aggregerade analyserna ger nya insikter och genererar samarbeten med olika verksamheter. Vi börjar glädjande nog se att kundbehov som kommit till oss används för utveckling av verksamheten, säger Jennica Sjöstedt, avdelningschef för Kund- och informationshantering på Trafikverket i ett pressmeddelande i slutet av juli.

Sänkta konsultkostnader – men ökad arbetsbelastning på egen personal

Utöver de ökade underhållsvolymerna redovisar myndigheten minskade utgifter för externa resurser. Under 2025 minskade Trafikverkets konsultkostnader med 377 miljoner kronor och antalet resurs- och kompetenskonsulter skars ned med nästan 300 årsarbetskrafter.

Effektiviseringsmålet på 600 miljoner kronor som sattes vid uppstart av Kraftsamlingen realiserades därmed bland annat genom detta och sänkta interna kostnader.

Beräknade besparingar på totalt 900 miljoner kronor per år skapar dock nya utmaningar: anställningsstopp och bemanningsbegränsningar ökar arbetsbelastningen på befintlig personal, medan bantade resurser för utveckling och it-expertis riskerar att dämpa digitaliseringstakten

– Det handlar inte bara om att göra mer, utan om att göra rätt saker effektivt och mer samordnat. Genom tydligare styrning och starkare systemperspektiv kan vi snabbare gå från beslut till genomförande, konstaterar Roberto Maiorana i ett uttalande.