Skolverket: Fastna inte i ett ”hav av underlag”

– Ibland kan det bli väldigt mycket underlag att hantera. Då blir utmaningen att komma vidare till analysen och förstå vad underlagen faktiskt visar, säger Johanna Chung, undervisningsråd på Skolverket.

Skollagen kräver att både huvudmän och varje förskole- och skolenhet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. De ska kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera vad som ligger bakom resultaten och använda analysen för att utveckla verksamheten.

Arbetet ska höja kvaliteten på undervisningen och andra delar av utbildningen och främja barns och elevers utveckling och lärande.

Analysen är en svår del

Skolverket stöttar skolornas kvalitetsarbete på flera sätt, bland annat genom stödmaterial, skolchefsutbildningen, kvalitetsdialoger och riktat stöd. Tillsammans med andra skolmyndigheter har Skolverket också tagit fram ett nationellt kvalitetssystem.

Genom kontakterna med skolchefer, rektorer och lärare ser Skolverket hur kvalitetsarbetet fungerar i praktiken. Johanna Chung återkommer till en särskild svårighet: att gå från att konstatera ett resultat till att förstå vad som ligger bakom det.

– Man kommer inte riktigt fram till varför resultaten ser ut som de gör. Vad är det som gör att barn och elever inte lär sig det de har rätt till?

Om skolan går för snabbt från resultat till åtgärd riskerar utvecklingsinsatsen att missa själva problemet.

– Det leder kanske till massor med jättebra saker, men man ser inga resultat där man vill se resultat.

Därför betonar Skolverket vikten av att stanna kvar i analysen och prioritera vilka områden som behöver undersökas närmare.

Allt behöver inte följas upp lika mycket

För att förstå verksamheten behöver skolor och huvudmän använda olika slags underlag. Betyg, nationella prov och enkäter ger en del av bilden. Samtal med lärare, elever och vårdnadshavare och observationer av undervisningen kan ge andra delar.

Men allt behöver inte samlas in och analyseras samtidigt. Redan i planeringen behöver huvudmannen eller skolan prioritera vilka områden som ska följas upp, vilka resultat som kräver en djupare analys och var resurserna gör störst nytta.

Det nationella kvalitetssystemet hjälper till att ringa in vad som är viktigt. Där finns bland annat nationella målsättningar, delmål och indikatorer samt verksamhetens förutsättningar och faktorer för framgångsrik skolutveckling.

Systemet riktar sig främst till huvudmän, men rektorer och lärare kan också använda det. Samtidigt behöver varje verksamhet utgå från sina lokala behov.

Samma insats passar inte alla

Det blir särskilt tydligt när analysen ska omsättas i förbättringsarbete.

En huvudman som ansvarar för flera skolor eller förskolor kan upptäcka gemensamma mönster. Men verksamheterna behöver inte ha samma problem. Ändå ser Johanna Chung att huvudmän ibland bestämmer ett gemensamt utvecklingsområde som alla ska arbeta med.

– Om man ansvarar för flera förskolor kanske de inte har samma problem, men ändå bestämmer man ibland ett gemensamt utvecklingsområde på huvudmannanivå som alla ska arbeta med.

Då riskerar insatsen att träffa fel.

På samma sätt behöver rektorn undersöka vad som händer på den egna skolan eller förskolan. Rektorn kan exempelvis undersöka skillnader mellan klasser genom att jämföra resultat, prata med lärare eller förskollärare och observera undervisningen.

Analysen behöver flera perspektiv

Skolverket beskriver den lokala styrkedjan i tre nivåer: huvudman, rektor och undervisning. De har olika ansvar, men måste få kvalitetsarbetet att hänga ihop.

Johanna Chung brukar likna styrkedjan vid en lök, med barnen och eleverna i mitten.

– Det är de vi jobbar för, fast vi har olika ansvar och roller i våra uppdrag.

Huvudmannen behöver rektorernas kunskap om verksamheten. Rektorn behöver i sin tur involvera medarbetarna. Lärare och andra personalgrupper ser sådant i vardagen som behövs för att förstå vad som händer i undervisningen.

Elevernas perspektiv kan visa sådant som statistiken inte fångar.

– Hur fungerar undervisningen i undervisningssituationen? Att verkligen ge barn och elever inflytande i det här kan ge helt nya svar som man kanske inte hade fått om man inte frågade dem.

Johanna Chung lyfter också värdet av kollegiala samtal i det systematiska kvalitetsarbetet. Medarbetare med olika kompetenser behöver prata med varandra, men samtalen behöver också gå mellan personal och ledning och mellan olika ledningsfunktioner.

Ett gott samtalsklimat ökar möjligheten att förstå vilka problem verksamheten behöver lösa för barnens och elevernas skull.

Dokumentationen ska ha en funktion

Skolor och huvudmän ska dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Men dokumentationen behöver fylla en funktion.

Den ska bland annat skapa kontinuitet. Om en rektor slutar ska nästa person kunna se vilka analyser verksamheten har gjort, vilka insatser som pågår och hur arbetet har utvecklats.

– Dokumentationen finns till för att det ska gå att följa arbetet. För att du ska kunna komma in som ny rektor och ta vid, i stället för att alla tankar och analyser som har gjorts går förlorade.

Dokumentationen hjälper också verksamheten att hålla fast vid utvecklingsinsatser som behöver tid. Att resultaten dröjer betyder inte automatiskt att skolan ska byta spår.

– När man gör utvecklingsinsatser finns det också en styrka i att våga hålla i och hålla ut under en längre tid.

Följ om insatsen gör skillnad

Att hålla i en insats betyder samtidigt att följa vad den faktiskt leder till. Skolverket ger stöd i hur verksamheter kan formulera ett önskvärt läge för undervisningen och vilka förbättringar de vill se i barnens och elevernas utveckling och lärande.

– Märker vi att det gör skillnad? För man behöver ju också följa upp sina utvecklingsinsatser. Leder det till det vi har tänkt att det ska leda till?

Det är inte alltid enkelt att förstå vad som ligger bakom ett resultat. Johanna Chung lyfter därför samtalen om kvalitet och organisationens egen analyskompetens som viktiga delar av arbetet.

– Vad är kvalitet? Är man ens överens om när man har uppnått kvalitet? Hur förstår man arbetet man behöver göra? Finns det analyskompetens? Det är inte så självklart.

Johanna Chung menar att organisationen behöver låta det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas över tid och lära sig mer om den egna verksamheten längs vägen.

– Man behöver inte känna att man måste göra det perfekt, utan låta det vara ett systematiskt, kontinuerligt arbete med att hela tiden förbättra utbildningen.