Inga produkter i varukorgen.
Så gör de kvalitetsstrategin till verklighet
Förbättringsarbete
Att utforma en kvalitetsstrategi är relativt enkelt – utmaningen ligger i att få dokumentet att fungera i praktiken. Kvalitetschef Susanne Winterberg på ABB Electrification Service har tagit fram en lokal kvalitetsstrategi som redan i utformningen ska underlätta för den praktiska tillämpningen.
– En strategi som inte översätts till vardagliga beteenden blir värdelös och riskerar att bli ytterligare ett dokument, säger Susanne Winterberg.
Foto: Susanne Winterberg/Adobe Stock
Ett centralt inslag i den nya kvalitetsstrategin är att varje team ska arbeta med att själva definiera vad kvalitet innebär i deras vardag. Det sker genom workshops där medarbetarna gemensamt diskuterar vilka beteenden som krävs och hur det egna arbetet påverkar kunden, berättar Susanne Winterberg.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Varje team behöver själva svara på vad kvalitet betyder för dem, vilka beteenden som krävs och hur deras arbete påverkar kunden, säger hon.
Ambitionen är att undvika att strategin uppfattas som något som ”kommer uppifrån” eller ägs av kvalitetsfunktionen.
– Är medarbetaren inte med på resan och inte förstår strategin kommer den bli verkningslös.
Parallellt planeras ett mer verksamhetsnära arbetssätt där kvalitetsfunktionen regelbundet vistas ute i organisationen. Genom så kallade ”quality walks” och interna revisioner ska man följa hur processer faktiskt fungerar – och justera dem vid behov.
– En process får inte vara en idealbild på papper, den måste fungera i praktiken, säger Susanne Winterberg.
Avvikelser ska i högre grad hanteras tillsammans med medarbetarna, där fokus ligger på att förstå grundorsaker snarare än att peka ut ansvar.
– Avvikelser ska inte hanteras av kvalitetsavdelningen i ett vakuum, utan tillsammans med dem som gör jobbet.
I strategin tilldelas ledarskapet en central roll. Enligt kvalitetschefen är chefernas agerande avgörande för om kvalitetskulturen får fäste eller inte.
– Ledarskapet är helt avgörande för att kvalitetskultur ska bli verklighet.
För cheferna innebär det bland annat att vara närvarande i verksamheten och att skapa förutsättningar för öppenhet. Hon betonar också vikten av ett lärande förhållningssätt.
– Det handlar om att ställa frågor som ”Vad kan vi lära oss av detta?” i stället för att leta efter vem som gjort fel.
För att följa utvecklingen av kvalitetskulturen planerar ABB Electrification Service att använda Bradley-kurvan som mognadsmodell. Uppföljningen ska bygga på både kvalitativa och kvantitativa mått.
– Vi vill inte bara mäta resultat utan också beteenden och kultur.
En ökning av rapporterade avvikelser ses i detta sammanhang inte som ett problem, utan som ett möjligt tecken på ökad trygghet.
– En ökning av rapporterade avvikelser är inte nödvändigtvis något negativt, det kan vara ett tecken på ökad transparens och psykologisk trygghet.
Implementeringen av strategin har bara börjat, och kvalitetschefen är medveten om att motstånd kommer att uppstå.
– Kulturförändring är aldrig enkel, och motstånd kommer alltid att finnas.
Samtidigt betonar hon vikten av uthållighet och realism i arbetet.
– Kvalitetskultur är en mognadsresa, den går inte att stressa fram.
För henne är den kanske viktigaste insikten att kvalitetsarbetet i grunden handlar om förändringsledning.
– Att skriva strategin var relativt lätt. Att implementera den och få den att leva är den verkliga utmaningen, säger Susanne Winterberg.
