Från sidofråga till huvudspår: mänskliga rättigheter i tekniska standarder

Silvana Muscella, vd på Trust-it Services, modererade dagen:

– Välkomna till en dag där vi ska diskutera detta viktiga ämne, där fokus kommer vara på hur vi kombinerar alla funktioner genom hela standardiseringsprocessen – jurister, ingenjörer och frågan om mänskliga rättigheter.

Sedan refererade hon till ett uttalande av Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter:

”Det finns ingen magisk dryck som kan lösa den här komplexa utmaningen. Att utveckla standarder och att översätta principer inom mänskliga rättigheter till konkreta standarder är ett komplext arbete.”

Det har hänt hittills – frågans ökade relevans

Frågan har fått ökad tyngd de senaste åren. Vid ITU:s (FN:s fackorgan för informations- och kommunikationsteknik) WTSA-24 i New Delhi i oktober 2024 bekräftades att tekniska standarder bör grundas i internationell människorättslagstiftning.

I Seoul antog globala standardiseringsorgan i december 2025 den så kallade Seouldeklarationen – ett åtagande om människocentrerade AI-standarder. Genève, som är ITU:s hemvist, fungerar som löpande nav för arbetet, bland annat genom workshops om hur FN:s Global Digital Compact ska omsättas i praktiken.

Emilio Davila Gonzalez, chef för ICT:s standardiseringssektor vid Europeiska kommissionen, klev upp på scenen och hälsade publiken med en kommentar om att det för en gångs skull var soligt i Bryssel.

– Standarder är nyckeln till att de nya teknologierna, som 6G och AI, har människan och de mänskliga rättigheterna i åtanke. Det är otroligt viktigt. Men hur ska vi säkerställa att det arbetet sker? Teknik och sociologi behöver mötas.

I den första panelen beskrev Cynthia Leungo Lesufi, ministerråd vid Sydafrikas mission till FN-kontoret i Genève och ordförande för ITU:s arbetsgrupp för WSIS och de globala hållbarhetsmålen, vikten av att inkludera ett människorättsperspektiv:

– Vi lever i en extraordinär teknisk tid som leder till komplexa utmaningar för skyddet av mänskliga rättigheter. Men åsikterna om hur vi gör det går isär. Vissa framhåller rätten till privatliv som viktigast, andra rätten till innovation och ytterligare andra prioriterar datasäkerhet. Dessa är inte nödvändigtvis i opposition till varandra, men vi behöver förena dem.

”Spelar inte lika stor roll om vi gör rätt eller fel”

Marek Janovský, diplomat vid Tjeckiens permanenta mission till FN:

– Det spelar inte lika stor roll om vi gör rätt eller fel – det som spelar roll är att vi faktiskt försöker. Vi måste implementera mänskliga rättigheter i standardiseringsprocessen så att vi inte bara pratar om det. Vi skulle till exempel vilja se studiegrupper med internationella kollegor om vad tekniska standarder måste innehålla för att behålla människofokuset.

De största utmaningarna

Michel Roberto Oliveira De Souza, människorättsofficer vid FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, lyfte fram att arbetet inte bara bör handla om att uppmärksamma risker utan också möjligheter, alltså hur tekniska standarder aktivt kan främja mänskliga rättigheter.

Han beskrev också de utmaningar arbetet stött på:

– Vi har haft stora utmaningar kring deltagande. Ett annat problem har varit att integrera ett jämställdhetsperspektiv i standardiseringsarbetet och att hitta ett gemensamt språk för teknisk standardisering och diskussionen om mänskliga rättigheter. Vi har kommit en bit på vägen, men det finns fortfarande stora utmaningar.

En deltagare i workshopen frågade vad FN:s och EU:s allmänna ståndpunkt är gällande ett vanligt motargument han mött. Nämligen att mänskliga rättigheter faller ”utanför ramen” för tekniska standarder.

Emilio Davila Gonzalez svarade utifrån kommissionens perspektiv:

– Vi anser att mänskliga rättigheter behöver finnas med i teknisk standardisering. Självklart finns det undantag där frågan inte är relevant, men generellt är det något som ska ingå. Vi skulle också gärna se en konkret process för hur detta arbete ska gå till.

Han tillade:

– Jag förstår också motståndet och rädslorna från techbranschen – mänskliga rättigheter kan låta för stort, komplext och svårdefinierat. Därför är det viktigt att vi fokuserar på specifika rättigheter för att göra arbetet så konkret som möjligt.