Inga produkter i varukorgen.
Nytt recept i tre steg för tydligare styrning i offentlig verksamhet
Krönika Trots återkommande reformer, nya styrmodeller och ett ständigt inflöde av ledningsbegrepp tycks den offentliga sektorns styrning bli allt svårare att överblicka. Verktygen har blivit fler, språket mer avancerat – men upplevelsen av riktning och mening har inte stärkts i samma takt.
Foto: Adobe Stock/Convendor
Den offentlig sektorn i Sverige omsätter årligen närmare 1 000 miljarder kronor i inköp. Det är 18 procent av vår BNP – en siffra som får de flesta privata börsbolag att framstå som småbolag. Men trots de enorma volymerna brottas den offentliga sektorn med en styrningsmodell som alltmer liknar en ogenomtränglig soppa. Det är dags att vi slutar addera lager av management-trender – och istället börjar prata om vad vi faktiskt vill uppnå.
När vi analyserade läget i svensk offentlig förvaltning inför 2026, framträdde en paradoxal bild. Å ena sidan är man relativt nöjd med styrningen, å andra sidan ser vi en frustration över de verktyg som ska hålla skeppet på rätt kurs. Vi ser en sektor som har blivit något av en experimentverkstad för managementtrender, där förkortningar som KPI:er och OKR:er används generöst, men där grundbulten – en gemensam vision – ofta saknas.
Problemet är inte brist på vilja, utan snarare en oförmåga att städa. Under 90-talet sköljde New Public Management över oss med löften om effektiv målstyrning (”vad”). Men istället för att ersätta den gamla detaljstyrningen (”hur”), lade man den nya styrningen ovanpå den gamla.
Resultatet? En hybridstyrning som forskaren Kim Eriksson träffande beskriver som en situation där man inte vågat släppa taget. Vi har fått en ”styrsystem-soppa” där politiker, i ivern att visa handlingskraft, ofta dyker ner i detaljer som borde ligga på professionens bord. När gränsen mellan det politiska ”vadet” och tjänstepersonernas ”hur” suddas ut, förlorar båda parter: politikerna tappar det strategiska perspektivet och tjänstepersonerna tappar sitt professionella handlingsutrymme.
När språket maskerar bristen på styrning
Det kanske mest oroande vi ser i vår analys är inflationen i fluffiga värdeord. I takt med att vi gått från industri- till kunskapssamhälle har styrningen flyttat från siffror till ord. Men ord som ”rättvisa”, ”demokrati” och ”solidaritet” blir meningslösa om de inte definieras i en konkret kontext.
När styrdokument fylls med begrepp som alla kan skriva under på, men ingen kan förklara hur de ska tillämpas i det operativa arbetet, uppstår det som professor Mats Alvesson kallar ”funktionell dumhet”. Vi checkar av boxar och följer riktlinjer utan att reflektera över om det skapar värde. Vi styr på kostnad istället för resultat, och på process istället för effekt.
Vägen framåt: Tre steg för att rensa i soppan
För att vända utvecklingen och faktiskt få valuta för de 1 000 miljarder vi investerar gemensamt, krävs ett omtag kring styrningens kärna. Även Produktivitetskommission konstaterade i oktober 2025 att den offentliga sektorn inte kräver mer resurser, men att de resurser som finns behöver användas rätt.
Det är hög tid att börja ordna upp styrningen genom att:
- Konkretisera eller kasta ut. Politiska visioner måste kunna brytas ner till mål som är begripliga för en enhetschef i hemtjänsten eller en projektledare på tekniska kontoret. Om ett ord i ett styrdokument inte kan översättas till en handling, har det där inte att göra.
- Respektera armlängds avstånd. Det krävs ett nytt mod hos politiken att lita på professionen. Precis som inom kulturen eller akademin behöver vård, skola och omsorg en fredad zon där professionellt kunnande får styra vägvalen, inom ramen för de demokratiskt beslutade målen.
- Från kontroll till värdeskapande. Vi måste sluta styra på hur mycket pengar som spenderas (input) och börja fokusera på vilket värde som faktiskt skapas för medborgaren (output). Det låter självklart, men kräver en radikal förflyttning från dagens fokus på efterlevnad (compliance) till faktisk effekt.
Styrning av politiskt kontrollerad verksamhet är fundamentalt annorlunda än i näringslivet. Det är mer komplext, har fler intressenter och bär ett tyngre demokratiskt ansvar. Just därför har vi inte råd att låta styrningen drunkna i en soppa av oklara begrepp och dubbla styrsystem.
Det är dags att vi börjar styra med precision istället för med volym. Endast då kan vi förvalta både våra gemensamma resurser och medborgarnas förtroende.
Vill du läsa mer om dessa tankar kring bättre styrning? Se gärna vårt nyligen publicerade Whitepaper i ämnet här och här. Där hittar du också alla länkar till rapporter och material som vi refererar till i texten.
Mikael Wallgren & Anders Kron, Convendor
Återkommande krönikörer i Kvalitetsmagasinet
