Cosmic upphandlingen: Revision ger Region Halland rätt i sak men kritiserar formen

Digitalisering Sussa-regionernas upphandling av journalsystemet Cosmic har mött sin beskärda del kritik. En granskning av upphandlingen från P4 Halland gav upphov till en extern granskning som nu publicerats. Revisionen visar på att inga lagbrott ska ha begåtts men också på flera brister i dokumentation.

Cosmic upphandlingen: Revision ger Region Halland rätt i sak men kritiserar formen
Krister Björkegren, regiondirektör, Region Halland. Foto: Region Halland/Anders Andersson.

Upphandlingen av journalsystemet Cosmic mellan Sussa-regionerna och leverantören Cambio har i efterhand kritiserats från fler håll.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Redan innan införandet av systemet valde Konkurrensverket att stämma regionerna för fel i upphandlingsprocessen som bestod av ett extra tillägg i det redan påskrivna avtalet.

Under våren 2026 blev processen återigen föremål för granskning, då av P4 Halland där den lokala radiokanalen pekade på brister i transparensen.

Anette Hägglund Sundin, operativ chef för Sussa-samverkan sa vid tiden till P4 Halland att hon inte känt igen sig i kritiken som lyfts fram i granskningen men att hon var öppen för en utredning.

Till följd av granskningen valde Region Halland att tillsätta en extern part, revisionsföretaget EY, för att gå igenom processen.

Nu är den externa revisionen färdigställd och sammanfattad i en rapport.

Regiondirektör i Halland, Krister Björkegren, berättar att regionstyrelsen kommer ta lärdom av rapporten men att styrelsen ännu inte hunnit samlas för att konkretisera vägen framåt.

– Jag har känt mig väldigt trygg vår process. Vi har haft en dialog under hela vägen mellan styrelsen och tjänstemannaledningen. Det har fungerat väldigt bra men det är klart att man måste kunna lära sig för framtiden, säger han till KM.

Granskningens slutsatser: formella brister

Enligt utredningen har Region Halland drivit programmet med god ordning och en tydlig struktur. Inga uppenbara befogenhetsöverskridelser har förekommit, och besluten har i allt väsentligt fattats av behöriga delegater.

Samtidigt fanns betydande formella brister och oklarheter i gränsdragningen. Även om besluten i sak fattades av behöriga personer, upprättades formella beslutshandlingar inte i någon av de granskade tilläggsavtalen eller i förlikningsavtalet.

Regiondirektörens syn på mediekritiken och rapporten

Sammantaget har ju Sussaregionernas upphandling av Cosmic kritiserats, bland annat i P4:s granskning i våras. Men rapporten visar ju på att ni som region också gjort mycket rätt – upplever du att någon av den tidigare kritiken motbevisats i och med rapporten?
– Jag kan inte recensera mediepubliceringar utan bara utgå från det arbete vi har gjort. Det känns positivt att vi någonstans får ett kvitto på att vi haft en process med hög ambition och vilja att göra rätt och involvera politik och ledning i det här komplexa arbetet, säger Krister Björkegren.

Nu när rapporten är klar, känner ni igen er i P4:s kritik? Speglas den i rapporten?
– Jag har hela tiden varit väldigt trygg med transparens och att beslut är tagna enligt delegationsordning och de styrprinciper vi har. Jag har aldrig varit osäker på den processen. Här får vi en rapport som visar att det också har följts. Även om det finns förbättringar att göra. Det som tas upp är: dokumentationen, återrapportering till styrelsen och om vissa beslut eventuellt skulle kunna ha tagits till regionstyrelsen. De är ju helt relevanta frågor som jag tycker är viktiga att vi jobbar med framåt.

Fakta

Rapporten i korthet:

  • Inga överskridna befogenheter: Besluten i projektet har i sak fattats av behöriga personer enligt gällande delegationsordning.
  • Formella brister: Formella beslutshandlingar saknades för flera avtalstillägg, och besluten anmäldes inte som delegationsbeslut till regionstyrelsen.
  • Blandade begrepp: Ren verkställighet gavs en onödigt omständlig beredning, medan formella krav på kommunalrättsliga beslut missades.
  • Brist på transparens i svåra frågor: Komplexa och riskfyllda beslut (som stora avtalstillägg och driftsättningen) borde för ökad transparens ha lyfts till regionstyrelsen i sin helhet.

Beslutshantering och gränsdragning mot regionstyrelsen

Rapporten beskriver att vissa komplexa och riskfyllda beslut som fattats som delegationsbeslut på tjänstepersons nivå egentligen borde ha hanterats av regionstyrelsen.

Krister Björkegren upplever dock inte att detta haft någon påverkan på processen angående Cosmic.

– Vi har haft en kontinuerlig dialog med regionstyrelsen, regionledningen och i verksamheten under hela den här komplexa processen. Men det finns ju lärdomen att det är viktigt att allting är spårbart på ett bra och klokt sätt. Och där kan vi bli bättre.

Fakta

Verkställighet och delegationsbeslut

  • Delegationsbeslut: Fattas när det finns alternativa lösningar och kräver självständiga överväganden. Kräver formellt stöd i delegationsordningen, skriftliga beslutshandlingar och anmälan till styrelsen. Kan överklagas av medborgarna.
  • Verkställighet: Löpande praktiska åtgärder och driftsbeslut inom befintliga ramar och budget där utrymmet för egna bedömningar är begränsat. Kräver varken beslutshandling eller anmälan till styrelsen och kan inte överklagas.

Hur vill ni jobba så att rätt saker i framtiden lyfts i regionstyrelsen?
– Rätt saker har lyfts fram för regionstyrelsen. Sen är det dokumentationen som man kan titta på. Vårt absoluta fokus just nu är vår verksamhet och att de som möter våra patienter ska ha ett bra system. Vi har också en beslutslogg som vi använt hela tiden där det finns dokumenterat. Men vi skulle kunna vara ännu mer formella i avvägningen om man ska lyfta beslut till styrelsen.

Dokumentation, verkställighet och framtida rutinändringar

Krister Björkegren är bekväm med att processen utförts på ett bra och professionellt sätt men att det finns lärdomar att ta från hur dokumentationen och återrapporteringen gått till.

– Vad gäller transparens så är det ledordet som kanske speglat hela den här processen. Vi har haft full transparens och dokumenterat allt.

Granskningen pekar också på behovet av att tydligare skilja mellan verkställighet och delegationsbeslut där det ibland inte upprättats formella handlingar när de borde ha gjorts. I andra fall har beslutshandlingar upprättats även när det inte behövts.

– Det är lite tidigt att säga exakt vad vi ska göra då vi inte behandlat rapporten med styrelsen än. Vi har löpande dokumenterat alla beslut och allt som har hänt i processen i beslutsloggen utifrån ett arbetsperspektiv och förbättringsperspektiv. En åtgärd skulle kunna vara att formalisera en del av de besluten tidigare och lyfta en del av dem till styrelsen framöver.

Hantering av avtalstillägg och uppföljning i beslutsloggen

Fakta

Nyckelbesluten som granskats:

  • Avtalstillägg 1 (nov 2020): Signerades av regiondirektören trots att godkännandet av underbiträden formellt låg på informationssäkerhetsspecialisten. Saknades i beslutsloggen.
  • Avtalstillägg 3 (dec 2022): Avsåg leveransförseningar och förhandlades med Cambio. Blev senare föremål för tillsyn från Konkurrensverket gällande upphandlingsreglerna.
  • Förliknings- och projektavtal (apr 2024): Tecknades för att hantera tidigare försenings- och konfigurationsfrågor.
  • Driftsättning (29 mars 2025): Regiondirektören beslutade om produktionsstart utifrån en samlad bedömning, trots att dataskyddsombudet avrådde på grund av kvarstående dataskyddsrisker

När det gäller avtalstillägg 1 tecknade ni det trots att godkännandet formellt låg på informationssäkerhetsspecialisten, och beslutet fördes inte in i beslutsloggen. Hur kommer ni att tänka framöver för att inte göra den typen av formella missar?
– Ja, det är precis en sådan sak som är viktigt att ha med sig. Att det är viktigt att man dokumenterar och gör det spårbart så att man i efterhand lättare kan göra förbättringsarbeten och tänka annorlunda framåt. Det kan vi bli bättre på. När man tittar på en sån här komplex process som ett journalsystemsinförande, är det också viktigt för lärandet för vad som kan bli bättre.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste