Inga produkter i varukorgen.
Kvalitetsbristerna: bristande uppföljning, strategi och styrning
Organisation Illegala skjutvapen utgör fortfarande en central del av den grova organiserade brottsligheten. En ny granskning från Riksrevisionen visar dock att varken Tullverket eller Polismyndigheten arbetar tillräckligt effektivt med problemet till följd av föråldrad it-hantering, svag styrning och reaktiva arbetsmetoder.
I Sverige uppskattas det finnas cirka 3 000 till 5 000 illegala skjutvapen, där den absoluta majoriteten bedöms ha smugglats in i landet. Eftersom ytterst få vapen upptäcks i Tullverkets gränskontroller faller ett tungt ansvar på Polismyndigheten att hitta och beslagta vapnen när de väl är inne i landet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Riksrevisionens granskningen visar att båda myndigheter lider av stora brister i sin informationshantering. Datan är utspridd i svårsökta system, vilket skapar omfattande manuellt merarbete och tar över tid från det analytiska och proaktiva underrättelsearbetet.
Reaktivt arbete tränger undan långsiktighet
Riksrevisionen pekar på en avsaknad av en långsiktig och sammanhållen strategi mot illegala vapen. Det höga våldstrycket har tvingat polisen till ett händelsestyrt och reaktivt arbetssätt, vilket har skett på bekostnad av ett uthålligt arbete mot tillförsel, distribution och andra möjliggörare.
Inrättandet av det Nationella skjutvapencentret har tillfört spetskompetens, men verksamhetens genomslag bromsas av otydlig styrning, personberoende och sårbar bemanning. Samtidigt har varken Polisens regionala vapennav eller Tullverkets kunskapscenter etablerats på det sätt som avsetts, bland annat på grund av bristande behovs- och rollanalyser.
Brister i bakspårning och gränskontroll
Även den utredande uthålligheten får kritik. Polismyndigheten har begränsad förmåga att driva vapenutredningar uppåt i leveranskedjorna, alltså utredningar om vem som haft vapnet innan. Så kallad bakspårning av beslagtagna vapen avstannar ofta på grund av snäva tidsfrister och resursprioriteringar.
För att stärka arbetet lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer:
- Till regeringen: Ge tilläggsdirektiv till pågående utredningar om brottsdatalagen för att möjliggöra gemensam informationsbearbetning mellan myndigheterna.
- Till Tullverket och Polismyndigheten: Skaffa ändamålsenliga IT-system och börja nyttja automatiserad analys för att hitta mönster i stora datamängder.
- Till Tullverket: Förbättra uppföljningen av beslag, fullfölj inköp av mobila och fasta skannrar samt avsätt fredad personal till Nationellt skjutvapencenter.
- Till Polismyndigheten: Klargör uppdraget för Nationellt skjutvapencenter och säkerställ nationell och regional kapacitet för att långsiktigt komma åt de aktörer som möjliggör vapenhandeln.
