Tv: Skapa AI-satsningar som inte fastnar i piloterna

– Ni måste dö. Inte bokstavligt, utan som en bild av att gamla beslutsmönster behöver lämna plats för nya, säger han.

Poängen: många vill ha en stor investering och en garanterad plan – ”33 miljoner eller inget” – men AI-utveckling kräver ofta ett annat angreppssätt. Mindre steg, snabbare lärande och en styrning som tål att vissa spår inte ger utdelning.

Jobba flödesbaserat

En central idé från kollegan Marcus Norrgren är att släppa det traditionella projektet med start- och slutdatum. I stället behöver organisationer en mål- och flödesbaserad modell som klarar ett arbetsliv där förutsägbarheten minskat.

AI kommer i vågor, nya verktyg dyker upp och det som var ”best practice” i våras kan vara överspelat i höst. Då blir förmågan att navigera i förändring en konkurrensfaktor i sig.

Här blir kulturen avgörande. Flera av diskussionerna i webbinaret landade i att det inte räcker att ”tillgängliggöra tekniken”. Medarbetare måste våga använda den – och våga prata om hur de använder den.

Sofia Norsebäck från 7:e AP-fonden lyfte just ledarskapets roll i att bygga en kultur där det är tryggt att testa: chefer behöver skapa psykologisk trygghet så att medarbetare vågar utforska, samtidigt som det finns skyddsräcken som gör det lätt att göra rätt. Hon pekade också på en konkret kulturfråga som många känner igen:

Hur reagerar teamet när någon har använt AI? Hånas det – ”oj, har du använt AI för att ta fram det där?” – eller uppmuntras det som ett smart sätt att arbeta?

Tappar tempo och lärande

Den frågan går rakt in i kärnan av förändringsledning: om AI blir något man gör i smyg, eller något man undviker för att slippa kommentarer, tappar organisationen både tempo och lärande. Om AI i stället blir en accepterad del av arbetssättet kan erfarenheter delas, misstag fångas tidigt och kvaliteten öka.

Jonas Jaani fyllde på med en bild av ett arbetsliv där förväntningar och normer förändras. Han berättade om en uppmärksammad affisch från en brittisk myndighet som satte ord på nya spelregler: att det är okej att fråga, okej att ge feedback – och okej att inte läsa jobbmejl efter arbetstid. Det kan låta självklart, men signalvärdet är stort: när organisationen tydliggör vad som är okej, sänks tröskeln för att pröva nytt och be om hjälp. Det gäller även AI.

Sogeti-konsulterna beskrev AI som en investeringsportfölj: många use case testas, några misslyckas – och ett fåtal skalar till stort värde. Då styr man på risk och return, inte på att en plan ska hålla hela vägen. Men portföljtänket kräver en kultur där det är legitimt att säga:

– Vi testade, det gav inte effekt, vi lägger ner och tar lärdom. Utan den kulturen blir varje experiment ett prestigeprojekt, och då kommer organisationen antingen att bromsa – eller att låsa sig i fel satsningar.

Helhetsbilden från webbinariet blev tydlig: den som vill lyckas med AI behöver se tekniken som en del av ett större system – där arbetssätt, styrning, kompetens och kultur drar åt samma håll.

Se webbinaret här:

Tre takeaways från webbinariet

1. Börja i rätt ände: mål, arbetssätt, mandat och kompetens – inte verktyget.
2. Tänk portfölj: experimentera, lär snabbt och skala det som ger effekt.
3. Bygg trygg testkultur: tydliga skyddsräcken gör att fler vågar – och gör rätt.