Kvalitet i olika roller – så navigerar de i det föränderliga landskapet

Kvalitetsmagasinet har frågat fyra personer med olika roller och verksamheter hur de ser på kvalitetsrollen 2026, vilka delar av den traditionella kvalitetskompetensen som blivit ännu viktigare – och vilka råd de skulle ge till den som är ny i yrket.

André Sandberg: Från kontrollstation till navigationsförmåga

André Sandberg är kvalitetschef på Keolis, som driver kollektivtrafik i flera svenska storstäder, bland annat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Där är det viktigt att drift, säkerhet, kundupplevelse och ny teknik behöver fungera samtidigt. I en sådan verksamhet tycker han att kvalitetsrollen har blivit både roligare och mer krävande. När AI-stöd, kundprocesser och arbetssätt kan förändras snabbare än rutiner och dokumentation hinner uppdateras behöver kvalitet komma in tidigare i besluten.

– Det har aldrig varit roligare – och aldrig krävt mer omdöme.

Han beskriver en vardag där team snabbt kan rulla ut AI-stöd, bygga om kundprocesser eller förändra arbetssätt. Då räcker det inte att kvalitetsfunktionen granskar i efterhand. När tekniken börjar påverka beslut, flöden och kundmöten behöver frågorna om data, ansvar och uppföljning ställas redan från början.

– Min vardag handlar mindre om att granska det som redan hänt och mer om att finnas med innan och ställa de obekväma frågorna tidigt: Hur vet vi att det här blir rätt? Vad händer när det inte gör det? Vem äger felet?

För honom innebär det ett skifte i hela synen på kvalitetsarbete.

– Kvalitet 2026 är inte en kontrollstation man passerar, det är navigationsförmågan ombord.

Erfarenheten från kvalitetsrollen blir viktig, men inte främst för att man kan en viss standard eller metod utantill. Det värdefulla är det tränade tankesättet: att se helheten, förstå konsekvenser och skilja symptom från grundorsak.

När AI och ny teknik tar stor plats riskerar organisationer att fastna i tekniken i sig. Där ser han kvalitetsrollen som en funktion som kan ställa de mer tidlösa frågorna.

– Vilken data tränades den på, hur följer vi upp utfallet, vad gör vi när den har fel? Det är samma rotorsaksanalys vi alltid gjort, bara på ett nytt objekt.

Det är också därför erfarenhet fortfarande spelar roll i en tid där verktygen snabbt byts ut.

– Tekniken är ny varje år, men frågorna som avgör om något håller är förvånansvärt gamla.

”Där gör kvalitetsrollen verklig skillnad”

Tre delar av kvalitetsrollen har enligt honom blivit särskilt viktiga. Den första är styrning – inte som byråkrati, utan som tydlighet kring vem som äger beslut och hur de följs upp. Den andra är kultur.

– Den bästa processen i världen är värdelös om människor kringgår den för att den inte hjälper dem.

Den tredje är förmågan att översätta mellan olika delar av organisationen. Kvalitetsrollen behöver kunna stå mellan ledning, IT, verksamhet och kund och få dem att tala samma språk.

– När en organisation inför ett nytt affärssystem är det sällan tekniken som fallerar, utan att ingen tänkt igenom hur arbetssättet faktiskt ändras. Där gör kvalitetsrollen verklig skillnad.

Hans råd till den som är ny i kvalitetsrollen är att börja där verksamheten faktiskt händer.

– Bli nyfiken på verksamheten innan du blir expert på systemet.

Trovärdigheten byggs inte i första hand i mallar, revisionsscheman eller paragrafer, utan där värdet skapas och där felen uppstår.

– Då blir du inte personen som kommer med checklistan, utan den man ringer innan beslutet fattas. Standarderna kan du alltid läsa dig till, förtroendet måste du förtjäna.

Åsa Nyström Andersson: Kvalitet som systemförståelse i kommunen

Åsa Nyström Andersson är kvalitetsansvarig i Vårgårda kommun i Västergötland, där kvalitetsarbetet rör sig mellan styrning, uppföljning, verksamhetsutveckling och dialog med invånare. I arbetet med kommunens framtida riktning har hon tidigare beskrivit kommunen som en möjliggörare, där utvecklingen behöver ske tillsammans med medborgare, föreningsliv, företag och andra aktörer.

För henne visar det hur kvalitetsrollen har blivit både bredare och mer strategisk. Den handlar inte längre bara om uppföljning och kontroll, utan allt mer om utveckling, lärande och att förstå hur olika delar av organisationen hänger ihop.

– Kvalitet är inte längre något vid sidan av, utan en integrerad del av styrning, ekonomi, kompetens, kultur och verksamhetsutveckling. Det gör kvalitetsrollen mer strategisk, men också mer beroende av samverkan, dialog och förtroende.

Hon beskriver rollen som en plats mitt i förändringen. I stället för att betrakta utvecklingen från sidan behöver kvalitetsfunktionen kunna röra sig mellan data, analys, kultur, ledarskap och innovation.

– För mig innebär det att stå mitt i förändringen, snarare än att betrakta den från sidan. Jag växlar ständigt mellan olika perspektiv och arbetet utgår allt mer från ett tydligt systemperspektiv, där fokus ligger på att förstå helheter och samband snarare än enskilda delar.

En viktig del av uppdraget är att göra uppföljningen användbar. För Åsa Nyström Andersson är det avgörande att uppföljning inte stannar vid resultat, nyckeltal eller redovisning, utan leder vidare till gemensam analys och förändrade arbetssätt.

– Inte uppföljning som kontroll, utan som ett sätt att förstå vad vi gör, varför det blir som det blir och vad vi kan lära och behöver göra annorlunda framåt.

Hon menar att många verksamheter redan vet vad de behöver göra. Utmaningen ligger snarare i hur arbetet ska göras tillsammans.

– Där upplever jag att kvalitetsrollen i högre grad handlar om att möjliggöra, bidra till sammanhang – att få olika delar att hänga ihop och att skapa gemensam förståelse.

Det syns också i förbättringsarbete där kommunen inte börjar med färdiga lösningar, utan med att förstå nuläget tillsammans med dem som berörs. För Åsa Nyström Andersson är det just där erfarenheten från kvalitetsrollen blir viktig: att se samband mellan beslut, arbetssätt, konsekvenser och det invånarna faktiskt upplever.

– Verklig förändring handlar oftast om att förstå orsaker, involvera människor och hålla i över tid. Därför blir arbetet med att söka rotorsaker centralt – att inte nöja sig med första bästa förklaring, utan försöka förstå varför något uppstår och vad i systemet som faktiskt behöver förändras.

”Fråga inte bara vad som händer, utan också hur och varför”

Med åren har systemsynen blivit allt viktigare. För Åsa Nyström Andersson handlar det om att förstå samband, flöden och hur olika delar av organisationen påverkar varandra.

– När vi arbetar utifrån den helheten blir det också lättare att fatta beslut som faktiskt skapar värde.

Hennes råd till den som är ny i kvalitetsrollen är att börja i verksamheten och försöka förstå hur arbetet fungerar i praktiken.

– Var nyfiken på både resultat och arbetssätt. Fråga inte bara vad som händer, utan också hur det görs och varför.

Anneli Alersjö: När kvalitet, hållbarhet och affärsutveckling växer ihop

Anneli Alersjö är vd och kvalitetsansvarig på Calluna, ett miljökonsultbolag där experter arbetar med frågor som naturmiljö, biologisk mångfald och hållbar samhällsutveckling. I en sådan verksamhet hänger kvalitet, miljö, affärsutveckling och kundvärde tätt ihop.

Hon menar att kvalitetsrollen aldrig har varit så bred som den är nu. Förändringstakten är hög, kraven ökar och kvalitetsarbetet rör sig allt mer mellan hållbarhet, affärsutveckling, kundvärde och kultur.

– Det är både stimulerande och krävande. Förändringstakten är högre än den någonsin har varit, och kvalitetsrollen befinner sig mitt i det.

Arbetet sker multidisciplinärt, både internt och i kundprojekt. Samtidigt ser hon hur medarbetare i allt högre grad drivs av syfte och vill bidra till något som spelar roll.

– Medarbetare är i allt högre grad syftesdrivna – de vill bidra till något som spelar roll, för organisationen, för samhället, för planeten. Det skapar ett engagemang som är fantastiskt att arbeta med.

Erfarenheten från kvalitetsrollen blir, enligt Anneli Alersjö, särskilt viktig när organisationer snabbt möter nya verktyg, tekniker och arbetssätt. Det handlar inte om att säga nej till förändring, utan om att känna igen mönster och hålla fast vid de avgörande frågorna.

– Nya verktyg och tekniker kommer och går men utmaningarna kring förankring, motstånd mot förändring och att hålla fokus på kunden är desamma.

Därför blir förändringsledning en central del av kvalitetsrollen. Erfarenheten gör det lättare att inte ryckas med av varje ny trend, utan att ställa frågorna som avgör om förändringen faktiskt skapar värde.

– Vad löser det här faktiskt? Och för vem?

”Kvalitet är vad kunden upplever som rätt kvalitet”

En av de viktigaste delarna av rollen är förmågan att kommunicera och påverka. Men hon lyfter också fram en spänning som är särskilt tydlig i expertorganisationer: att medarbetarna ofta har stor kunskap, hög ambition och en stark bild av vad som är rätt kvalitet.

– Men kvalitet är inte vad vi tycker är rätt kvalitet. Det är vad kunden upplever som rätt kvalitet.

Att hålla den distinktionen levande, utan att göra avkall på metoder och professionellt kunnande, beskriver hon som en av de svårare och viktigare delarna av rollen.

Samtidigt har synen på ledningssystemet förändrats. Ambitionen är att det ska vara en del av det dagliga arbetet, inte något som finns vid sidan av verksamheten.

– När det lyckas slutar kvalitetsarbetet vara någon annans ansvar och blir istället en naturlig del av kulturen.

AI och data förändrar också kvalitetsrollen. Möjligheten att hitta mönster, förutse problem och automatisera tidskrävande moment kan frigöra utrymme för det som kräver mänskligt omdöme.

Till den som är ny i kvalitetsrollen är hennes råd att börja med verksamheten och kunden.

– Lär känna verksamheten innan du försöker förbättra den – och lär känna kunden innan du bestämmer vad förbättring betyder.

Rebecka Olander: Kvalitet som affärsnytta i en snabbare omvärld

Rebecka Olander är kvalitets- och hållbarhetschef på Easy-Laser, som utvecklar mät- och uppriktningssystem för industrin. För henne är förståelsen för kundens affärsnytta en av de viktigaste delarna av kvalitetsrollen: förbättringsarbete blir som mest kraftfullt när organisationen förstår hur kunderna själva blir framgångsrika.

Samtidigt påverkas kvalitetsrollen av en snabbare och mer komplex omvärld. Förändringstakten har ökat, och förändringarna kommer från flera håll samtidigt: ny teknik, geopolitik, kundkrav, risker och efterlevnad.

– Självklart är det utmanande. Det är framförallt den högre förändringstakten i kombination med förändringar på bred front, både i teknologi och geopolitik, som skapar utmaningen.

Det gör att kvalitetsarbetet behöver förhålla sig till fler perspektiv än tidigare. Det handlar inte bara om att prioritera resurser eller avgöra vad som är mest värdeskapande. I dag behöver kvalitetsrollen också hjälpa organisationen att välja vilken kontext som är viktigast i varje situation.

– Kontexten får fler dimensioner än tidigare och jag tycker att man behöver avgränsa eller fokusera lite snävare i vissa frågor.

När gamla sanningar inte längre gäller på samma sätt blir prioritering en större del av kvalitetsarbetet. Enligt Rebecka Olander handlar det om att förstå vilka perspektiv som ska väga tyngst i olika beslut, och hur organisationen ska kunna fortsätta utvecklas utan att tappa bort krav, risker och efterlevnad på vägen.

– Gamla sanningar gäller inte i lika stor utsträckning så man behöver bestämma sig för vilka perspektiv som är prioriterade för varje situation.

”När takten går upp ökar generellt riskerna”

Erfarenheten från kvalitetsrollen blir viktig just därför. Den som arbetar med kvalitet är van att driva förändring och samtidigt säkerställa att krav inte faller mellan stolarna. När tempot ökar blir den balansen mer avgörande.

– I kvalitetsrollen är man van att driva förändring och samtidigt säkerställa efterlevnad av krav, så att de inte tappas bort i förflyttningen.

Hon pekar också på att högre tempo generellt ökar riskerna. Kvalitetsrollen behöver därför både följa med i förändringen och se till att organisationen inte tappar kontrollen över det som måste hålla.

– När takten går upp ökar generellt riskerna, och då är det viktigt att hänga med.

Det är därför affärsnyttan återkommer i hennes resonemang. Förbättringsarbete med kunden i fokus har länge varit en grundidé inom kvalitet, men Rebecka Olander menar att det blir som mest kraftfullt när organisationen också förstår kundens verklighet.

– Om ideologin länge varit att ständigt förbättras med kunden i fokus, så blir detta mest kraftfullt när man förstår sina kunders affärsnytta och hur de blir framgångsrika.

Hennes råd till nya i kvalitetsrollen är att inte se sin egen bakgrund som något vid sidan av kvalitetsuppdraget. Tidigare arbetslivserfarenhet, generationsperspektiv eller internationella erfarenheter kan bli en tillgång i förståelsen av kunders behov och verksamhetens utveckling.

– Dra nytta av den erfarenhet man kommer med, tidigare arbetsliv, från en ung generation eller internationella erfarenheter.